Härliga tider

I morse trodde jag att jag hade fått hemorrojder. Strax därefter hittade Andreas ett skäggstrå på min haka. Vad är det frågan om? Livet är som ett lotteri. Imorgon kanske jag vaknar med celluliter eller åderbråck. Vem vet? Det enda som är säkert är att döden står för dörren.

Det är menlöst att kämpa emot åldern, det slutar ändå alltid på samma vis.

Förväxling

Det är tur att jag har Matilda, hon som löser alla problem och är som en skinande riddare när nöden faller på. Den här gången hjälpte hon mig att transportera en tröja upp till Norrland som Simon skulle ha. När jag frågade henne om tröjan mött sin nya ägare så informerade hon mig om att hon stoppat den i Simons brevlåda. Slutet gott, allting gott.

Eller? Senare fick jag ett sms från fröken Matilda:
"Men håvete... påsen med Simons t-shirt ligger ju här. Har jag stoppat min smutstvättpåse i deras brevlåda???"

Jag har fått många härliga visioner hur det kan se ut när Simon eller hans flickvän fiskar upp en påse med smutsiga trosor ur posten. Och lite skadeglatt har jag tänkt på hur de skulle få ekvationen att gå ihop.

Oaptitligt

Idag satt jag och räckte ut tungan åt min yngsta systerdotter och hon satt och försökte hinna peta på den med sina ivriga fingrar. Helt ok, inga fel med barnfingrar i käften, tills jag fick en flash back av vad som skett för ungefär tio sekunder sedan. De där små fingrarna var vid det tillfället belägna vid frökens snippa och kliade runt frenetiskt.

Plötsligt kändes det inte så kul att räcka ut tungan längre.

Kan.inte.sluta.spotta.nu.

På Debbans uteservering

Häromdagen var jag på Debasers uteservering när det som inte får hända, hände.

Magen vände sig ut och in och plötsligt fick jag f-r-u-k-t-a-n-s-v-ä-r-t ont i magen. Det var den bekanta känslan "fan-jag-måste-skita-nu-med-detsamma-och-det-kommer-inte-vara-angenämt". Det känns la så där att få diarrésvettningar på en offentlig toalett, men det fanns inte mycket att göra, för hem visste jag att jag aldrig skulle hinna. I horisonten skönjde jag någon mitt ex John brukade kalla för syrabajs med krisp, och det var inget jag såg fram emot.

Efter tredje toalettbesöket och många trista ljudeffekter senare så var fortfarande inte situationen avhjälpt och jag stod med en bärsa i handen och väntade på nästa infall medan jag strök mig över magen. En bekant som just anlänt till sällskapet undrade då:
- Jag måste fråga, men är inte du gravid?
-Nä, bara bajsnödig, svarade jag uppriktigt.
- Men jag har för mig det. Var du inte gravid då?
- Nä, troligtvis bara bajsnödig då också.

Strax därefter födde jag något ur min bakdel som inte behövs beskrivas närmare. Ja, inte på uteserveringen då, men på Debasers toalett. En plats jag gärna inte besöker med samma ärende på nytt.

Glad sommar!