Den bruna ringen... men inte den ringen.

Härom dagen stod jag på toaletten och tvättade händerna när jag fick syn på mitt eget nylle i spegeln. Nå, mitt fejs har jag sett förr, men den bruna ringen runt min mush piercing hade jag aldrig tidigare beskådat.

Jag insåg rätt snart att den bruna cirkeln gick att tvätta bort varpå detta ledde till en stilla undran - var kom detta kransliknande ting ifrån och vad i helvetet gjorde denna på min överläpp?

Polletten trillade ner ganska fort. Det är alltså saften från mitt snus som pressats ut ur hålet i min överläpp och lagt sig som ett sekret kring mitt piercing smycke. Jävligt hett!

Jag funderar på att lansera den här nya attiraljen till nästa fashion weekend. Och jag kan inte misslyckas!

Jag visste väl hela tiden att jag var en trendsättare. Det handlar bara om att vara först ut.

Livet är en cirkus

Igår var jag på cirkus. Det var precis som när jag var barn. Och då menar jag inte själva upplevelsen, utan att allt i relation till cirkus verkar ha avstannat i en värld på 80-talet.

Allra bäst tyckte jag om magikern med hockeyfrilla. Han var från Ukraina och hade matchat sin frippa med en välodlad mustasch, uppknäppt skjorta och glitterbrallor. Han liksom gled fram i manegen och framstod som en riktig charmör där han slet av sin assistent klädesplagg efter klädesplagg för att ersätta hennes outfit med än den ena paljettutstyrseln än den andra. Behöver jag förtälja att hans assistent hade crepat hår? I pannan hade hon en stor stämpel där det stod öststatsbrutta.

Jag var även imponerad av fotjonglören. Hon använde scrunchy, något jag trodde var utdött och inte gick att få fatt på sedan 2000-talets början. Men dra på trissor att hon lyckats få fatt på en. Hennes permanent slog fan den penten jag fick av farmors frisör när jag gick i åttan.

Men det som var mest häpnadsväckande under showen var när cirkusdirektören vrålade ”Grande Finale” och okänd kvinna i finklänning kom ut i manegen och stapplande började sjunga en sång – jävligt falskt. Hon hade tagit på sig strassörhängena kvällen till ära och hon kom av sig i sången lite nu och då, sen snubblade hon till när hon skulle göra sorti och ställde sig på sidan av direktören lite ursäktande. Mysteriet tätnade, vem var denna kvinna och varför i hela fridens dagar fick hon avsluta den fenomenala cirkusshow jag nyss bevittnat?

Det visade sig att hon var direktörens fru. Klart att hon skulle få göra the Grande Finale. Men jag tyckte inte riktigt hon höll måttet. Inte om man jämför med hockeyfrillans färdigheter.

En helt vanlig lördag i GeishaQs liv:

Ska åka hem med tunnelbanan och inser att jag tappat bort mitt sl-kort. Eftersom jag inte vill punga ut 790kr på nytt så bestämmer jag mig för att gå tillbaka till butikerna jag handlat i under dagen. På vägen känner jag hur det känns blött på benet. Känner efter. Konstaterar att det är blött på benet. Konstaterar även att jag spillt ut en hel flaska vatten i min handväska och att det sakta men säkert strilar ut ur sömmarna på väskan. Oh happy day!

Som om inte det var nog så var jag tvungen att köpa springskor. Tydligen får man inte jogga med sina dans-sneakers från 97. Man kan förstöra knäna. Att handla nya springskor är lika kul som att handla dammsugarpåsar, de är bara betydligt mycket dyrare.

Oh happy day igen.

Sliddjur

Ikväll har jag lärt mig ett nytt ord - sliddjur. Det här är ett ord som gått mig helt förbi. Men som vanligt har jag flashback att tacka för upplysningen: https://www.flashback.org/t1662464 Sidan som verkligen stimulerar sinnet och ger bildning så det förslår.

Eftersom jag själv tillhör släktet sliddjur så vill jag uppgå i denna roll till fullo. Det är nämligen en benämning som används flitigt av vad jag gissar är tonårskillar som roar sig med att klämma finnar och spela WoW.

Sliddjur har jag lärt mig besitter följande egenskaper, de är: inkompetenta, fula, underlägsna, dumma, löjliga, efterblivna, värdelösa, äckliga, fittnyllen, självömkande, oknullbara och gamla slitna nuckor som som är avundsjuka på de yngre betydligt snyggare tjejerna...

Jag känner igen mig i samtliga adjektiv ovan. De brukar som oftast uppkomma vid diskussioner om feminister. Så jag vill därmed kalla mig för sliddjur för all framtid. Nästa gång ni tilltalar mig så vill jag inte att ni ropar på GeishaQ, jag vill att ni kallar mig för Jävla Sliddjur. Och det namnet ska jag bära stolt!  

Menskopp, flummkropp

Jag har funderat mycket på det här med menskopp.

Det verkar ju så himlade bra liksom. Miljövänligt, ekonomiskt och muttsnällt. Kan det bli bättre?

Men jag vet ingenting om det och av någon anledning så har jag lite fördomar mot användandet av menskopp. Jag får för mig att jag måste göra ett radikalt identitetsbyte. Om jag skulle kasta tampongen åt tjottahejti så skulle jag möjligen behöva byta namn till något mer astronomiskt så som Anastasia. Jag skulle behöva gå barfota året runt, stoppa fickorna fulla med bergskristaller och kanske börja spela ukulele alternativt didgeridoo… helst på en åker för att hälsa hösten välkommen.

Min kollega Christoph menar att det troligtvis räcker att jag köper en drömfångare. Men vi vet alla att det börjar med drömfångare och slutar med att man sitter på ett berg i Indiens inland och låter sig själv falla i ett halvårs trans och sånt har jag bara inte tid med just nu.

Så om någon har erfarenhet av menskopp, please enlighten me. Jag vill veta mer.

Öronkli

När det kliar i mitt öra (vilket det gör väldigt ofta) så måste jag låta på ett speciellt sätt för att skapa vibration i örongången. Jag har aldrig trott att det låter speciellt mycket... tills Andreas filmade.

Jag ber ödmjukast om ursäkt för allt lidande jag orsakat hos min vänner och bekanta.

PS. Inspelningen är gjord under en fruktansvärd bakfylla vilket förklarar sängliggandet och min makabra uppsyn.

Renovering

Jag har målat om min lägenhet hemma – 7 varv med färg. 7 VARV!!! Förstår ni hur mycket färg det är? Förstår ni träningsvärken?

Men det är som senila gubbar med tandlossning brukar säga: ”Är huvvet dumt så får kroppen lida”. Och det tror jag det. Hur jävla korkad var inte jag när jag köpte 10 liter färg för 99kr på Byggmax? Trodde jag på allvar att det var en högkvalitativ produkt jag inhandlade?

Jag har ett nytt register i svordomar och jag har utvecklat en fobi för väggar. En för övrigt otroligt komplicerad fobi med tanke på att väggar tenderar omge en i de flesta situationer.

Jag blev inte så förvånad när jag vid senare tillfälle gick in på Byggmax hemsida och insåg att färgen som herrn i butiken sålt mig stod markerat som takfärg. Så… varmt välkomna hem till mig. Här sitter taket på väggarna, det allra senaste i den skandinaviska inredningsflugan.

Tweet

Försöker mig på det där med twitter. Man måste ju hänga med i svängarna. Snart är jag trettio och då är det förbi, då kommer jag aldrig fatta hur det där funkar.

My name? Ja, nåt indiskt invalido har jag tagit mitt användarnamn så nu blev jag tvungen att heta TheGeishaQ.

Over and out.

Kärleksgåvor

Har ni sett Sex & the City filmen? När Carrie förväntar sig juveler av Mr Big men istället får en platt-tv? Hon blir så jäkla besviken och jag har alltid tyckt att hon var en bortskämd snorunge på grund av detta. Observera orden tyckt och var, för när Andreas kom hem från Öland för några dagar sedan och hade med sig en sten som gåva, så förstod jag Carrie mer än väl.

Andreas var så jäkla nöjd. Lufsade ut i hallen, fiskade upp sin gåva ur jackfickan och räckte över stenen stolt med orden "Jag plockade den från södra kusten på Öland åt dig". Ehhh... Öhhh... Ok...

Jag undrade om det var något speciellt med stenen och fick veta att den var väldigt len. Insåg snart att min pojkväns nivå på presentinhandling ligger i klass med min ettåriga syskondotters försök till att ge mig gåvor i form av en neddreglad pinne eller en näve sand.

Dagens misssion: Gå till södraste delen av Enskededalen, plocka en sten åt Andreas med argumentet "den är kantig" och ge den till honom över middag ikväll. Vi får se hur jävla glad han blir.