Där rök mitt goda rykte

På facebook brukar jag försöka hålla en allvarsam ton. Detta eftersom jag har halva arbetsbranschen som vänner på fejjan. Det innebär att jag mycket sällan gör statusuppdateringar och dylikt som kan ses av branschen.

Härom dagen tillät jag mig dock att kommentera min väns kommentar på min sida. För aldrig kunde jag väl ana att någon ur dansbranschen skulle klicka sig in på min profil. Tji fick jag! Så mycket för min återhållsamma och allvarliga ton.

Konkurrenskraftigt i Enskededalen

Vid det här laget hoppas jag att alla vet vem Skvalis är. Vet ni inte det får ni helt enkelt söka i bloggen. Skvalis är värd att känna till. Han är mannen med stort M.

Nu är det dock som så att Skvalis har fått konkurrens. I Enskededalen verkar det nämligen inne att vara lite kissig av sig. Pissar man inte på sin egen balkong som Skvalis gör så gör man som Mr Permobil.

Mr Permobil kör runt på ica i sin permobil, i cykelkorgen framtill ligger hans urinbehållare. Den ska man visst ha med sig vart man än åker inklusive till affären. Well ok... so far... men måste Mr Permobil verkligen låta bli att tömma urinbehållaren? Måste han stoltsera med sitt gula urin för allas åsyn på affären av alla ställen? Jag blir alltid lite illa till mods när jag lägger upp mina varor på rullbandet då jag fasar för att det kanske ska skvätta upp något ur hans cykelkorg. Bara så ni vet det, ett manligt bäcken saknar kork, och när den står så där på högkant i cykelkorgen så vet man inte riktigt vad som skulle hända om Mr Permobil plötsligt råkar gasa på lite. Vart försvinner vätskan då?

I dagens pedofil-tider

Fick den här länken av Råttan i morse:

http://svtplay.se/v/1880366/bolibompa/isabel_busar_med_julia?cb,a1364151,2,f,-1

Vad är det egentligen hon håller i precis där i början?

A girl got to do what a girl got to do.

Det kan vara svårt med somliga saker när man precis börjat dejta någon. Som pruttar till exempel. Värst är det om morgonen - då är man pruttigare än pruttigast, det har jag efter mor min.

Jag har dock ett knep... Ibland kan man ha tur och det visar sig att herrn i fråga använder hårblås. Det är då man får passa på. Jag tar under en halv minut i så att ansiktet blånar och så fiser jag av bara helvetet! Herrn hör ju ingenting såklart, han har ju en hel storm vinandes i öronen och i köket står jag och gasar loss så att brallan vibbrerar. Alltså fortfarande ansedd som fina tjejen.

Man får inte va dum.

Fröken trubadur

På festen som nämndes i föregående inlägg så debuterade jag även som trubadur. Under ett framträdande beståendes av fyra låtar jag inte längre minns, lyckades jag lira på guran utan att ta ett enda ackord. Satte heller inte någon ton under min skönsång. Trots detta lät gästerna mig dock hållas under fyra hela låtar. Jag fick till och med komp av Ulf från Wolfman Jack på trummor. Alla sjöng med. Man kanske ska ändra karriärsriktning?

Melodifestivalen nästa

I Norrland så passade vi på att sjunga en vacker sång för födelsedagsbarnet Jenny.

Melodi: Hit me baby one more time

Å Jenny, Jenny nu fyller du tretti år
och tiden bara går
Du börjar tappa och pattarna hänger där
men våra sitter här.
Bytt stil, lyssnar bara på Neil
Täckisbrallor, pannband och en sjal
jävligt radikal

Din PMS tar kol på oss (och vi)
vill inte vara med och slåss (med och slåss)
När menstruationen närmar sig
skrik maximalt:
"Sluta tjaska, drick normalt!"

Å Jenny, Jenny ditt supa går över styr
om helgerna du spyr
Med kniv i handen, i Danmark du rya runt
men vi vill leva lugnt.
Malin klippte håret på dig
du blev rånöjd
glädjetårar sprutade av fröjd

Å Jenny, Jenny nu måste du växa upp
Du flyttar runt som faan
Har aldrig fast jobb och latar dig hela dan
Se på oss som lyckats
(Ella) Bor med tanterna på hemmet
(Monka) Har haft samma jobb i flera år
(Jag) Knullar inte runt

Blombud

Jag tror att jag fått mig en charmör till beundrare minsann. Idag kom ett blombud till jobbet och ack och ve, de var för en gång skull inte till artisterna, utan till mig och bara mig.

Glad i hågen slet jag upp papperet, rosenskär om kinderna med andan i halsen. En prins som skickat mig blommor! Så fint! Måtte jag vara världens lyckligaste tös? Med nervösa fingrar pillrade jag fram kortet som satt kring blommans stjälk.

”Tack för en underbar natt! Ikväll ska jag berätta för min make! Du gör mig våt! – Anna-Karin”

Det är första gången någon skickar mig blombud och även om denna ”Anna-Karin” kanske inte fick mina knän att vika sig med sina fagra ord så sitter jag lik förbannat och är mäkta stolt över min blomma som svajar på skrivbordet.

Elin J sitter inne på svaren

Igår blev det brakfylla i de norrländska skogarna. Min kära mor fick hämta oss framåt tresnåret och ta del av när snillen spekulerar.

Jag vet inte hur vi kom in på det, men plötsligt sitter Elin J och diskuterar morsans fitthår... eller det icke existerande fitthåret kanske man ska säga. Mamma var nämligen snabb att informera oss om att det numer var väldigt glest och nästan bara små tussar kvar av hennes könsbehåring.

En ganska tankad Elin J tyckte självklart att hon skulle hjälpa mor min med problematiken. Därför föreslog hon att morsan skulle jobba på en comb over. Eller om man ordagrant ska säga hur hon uttryckte sig: "Meh Inga! Skaffa snelugg på fittan vettja!"

Smaklig måltid

Trevlig lunch man hade på jobbet idag då.

Jag sitter i godan ro och äter min mat när en okänd tekniker dyker upp. Då måste jag ju givetvis ta reda på vem det är, så jag presenterar mig varpå min kära kollega Fred på tekniken fyller i att det är jag som är fienden för den nya kollegan… Fienden?! Hör och häpna. Jag som är så snäll och go.

Under tiden denna fiendskap diskuteras en vända så lägger vår ryska ekonomichef nosen i blöt och utbrister plötsligt:
- Näe, Q är inte det minsta fin!

??? Jag förstår ganska kvickt att hon hört fel på fiende och fin, men vad falls, plötsligt blev man kallad både för fiende och för ful under samma lunch. Dessutom var det jag som hade hand om all disk i lunchrummet idag. Jag vill dementera! Byta kollegor funkar det med!

Nyårslöften är enbart av ondo

Förra veckan fick jag ett tväril och tyckte att det var en god idé att motionera. Jag vet att såna impulser vanligtvis betraktas som bra, men i fröken Qs fall så slutar det oftast mindre lyckligt.

Jag studsade i mina trikåer och pumpade upp volymen på mina högtalare. Ja, jag var hemma… gymmet känns som ett allt för stort steg just nu. Eftersom jag har full insyn i min lya var jag tvungen att gömma mig i sovrummet och där utspelade sig därefter en rad perverterade moves och utövanden bakom neddragna persienner.

Vad sägs om den klassiska åttiotalsposen ligga-på-sidan-och-låta-benet-svaja-upp-och-ner, eller kanske saxa som en skidåkare, plocka äpplen, springa på stället som hon i flashdance medan armarna flaxar som besatt upp och ner? Under en låt hoppade jag jämfota upp och ner för att se mig i en spegel jag har skruvat upp alldeles för högt. Såg ut som skit varje gång jag swischade förbi och fick se mitt högröda nylle.

Ja, ni förstår väl alla hur denna saga slutar? Inte fan är det lyckliga i alla sina dagar i varje fall. Snarare stelopererad kärring som förlorat tron på livet.