Inlägg
När jag i fredags promenerade från ett externt möte så gick jag på Drottninggatan. Plötsligt kom en motbjudande lukt jag inte kan beskriva som annat än fjärt - fast gånger 1000.
Människor inom 50 meters radie började dyka ner i deras jackkragar, hålla för näsan och grimasera åt odören som smugit sig fram på gatan. Det var ett kollektivt äckel som spred sig över Stockholms shoppingcenter. Stanken var outhärdlig.
Till detta hör att jag precis råkat släppa mig.
Ni kan tro min förvåning när jag såg resultatet. Hoppet i mig steg skyhögt. Jag tänkte "Äntligen, äntligen har jag hittat min superkraft, och den är förövrigt som klippt och skuren för mig". Att jag skulle kunna verksamma som ett biologiskt vapen har aldrig tidigare slagit mig men insikten fick mig att känna mig oövervinnerlig.
Denna tidigare okända resurs inom mig kommer kunna komma väl till pass vid mången situationer. Aldrig mer ska jag tveka att gå hem om natten. Ty vem vill våldta den kvinna som sipprar gas från ändtarmen men sån sting att människor inom hundra meter viker sig dubbla av förfäran?
Jag planerar någon form av superhjältekostym, fast med hål för röven för uppnå maximal effekt. Sedan ska jag skaffa en flyganordning och sväva fram över Stockholms parker och mörka gränder för att gasa ner eventuella förövare.
Jag visste väl att det skulle finnas en mening med min existens också.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
HAHAHA jag dööör!!
I hate when that happens som det heter :D
Jag önskar att du bodde hemma hos mig så jag fick garva hela dagarna. Fast då får du tejpa för där bak!! :-D
Jag är inte rumsren så jag betvivlar att du vill ha mig inom dina fyra väggar.
Hur som... jag måste nog erkänna att det troligtvis inte var min fis som skapade tumult på Drottninggatan i fredags, det måtte varit något mer överjävligt än mitt anus.
Skicka en kommentar