onsdag 27 januari 2010

Komplimang-kampen

"Det är ju kul, för du är så jävla trög."

vs

"Dina lökar är inbjudande likt en krog med gratis gammel dansk."

Vilken ska vinna? Missa inte den spännande fortsättningen.

måndag 25 januari 2010

Gummianka du å jag

Ikväll var jag på bio med Matilda. Det var jag, Matilda och en hel salong beståendes av fläskiga femtioåringar som uppenbarligen tänkt ta sig en mysig bio efter jobbet. Och ack och ve så trrrrrevligt de hade.

Skrattsalvorna haglade! Och inte bara när det var roligt, utan konstant. Det räckte med att någon log smått på bioduken så frustade kärringarna av skratt i stolarna. Detta kan tänkas frustrerande, det kunde ha varit det också, om det inte var så att något vistades i salongen som var bra mycket värre än en kör på hundra garvande haggor. Ett ensamt flabbande monster som jag inte för min värld kan beskriva.

Jävla gummianka som skrek rakt ut varje gång hon försökte sig på att skratta. Det lät som en korsning mellan en gris under slaktning och den mest enerverande leksaken som uppfunnits. Det var ingen hejd på detta vidunderliga läte heller. Oavbrutet hördes denna kulspruta till blockmongo som glatt förstörde varenda persons bioupplevelse. Det började med att jag skrattade åt hennes efterblivna skratt, sen skrattade jag åt Matilda som var så förbannad att ådrorna i tinningarna började pulsera, men i slutänden skrattade jag bara åt mig själv. För under bions gång fann jag mig själv skratta samtidigt som gummiankan och en gång så hysteriskt att jag fick ont i magen.

Jävla skit… jag har humor som en femtioårig tant med urinlekage.

Humor när den är på topp

Jag har hittat en ny idol. Underbarare får man söka efter. Se så... Kika nu.

söndag 24 januari 2010

Man kan lära druckna hundar sitta

Inatt när jag skulle åka hem så var det tjockt på tuben. Jag var tvungen att stå. Jag AVSKYR att stå.

När mina ben tröttat ut sig mellan Medborgarplatsen och Skanstull fick jag till min fasa syn på en tjej som blockerat en plats med ett par simpla plastpåsar. Där stod jag och våndades tillsammans med alla andra som tvingades stå och hennes jäkla påsar låg och log belåtet intill henne. Jag kände att jag blev vred på tjejen med påsarna, till slut sa jag till henne precis som det var:

- Ursäkta mig, men dina påsar sa till mig att de hade sittsår i arslet och gärna ville stå på golvet så jag kunde ta deras plats.

Tjejen blev sur, men mina ben väldigt glada efter det.

onsdag 20 januari 2010

När "jag måste tvätta håret" blivit uttjatat

En karl ville komma över igår kväll. Det var med stor möda jag övervägde om detta var möjligt eller ej.

Jag hade tidigare passerat en spegel och funderat på om det var sminket jag hade under ögonen eller om det var påsar omringade av mörka cirklar. Näsan var söndersnuten av förkylningen som har drabbat mig som ett annat världskrig, och det var ett förödande kraterbildning mitt i nyllet på mig. Med håret på ända och med mina loppätna mjukisbrallor började jag ana att manligt besök kanske inte var det bästa alternativet en tisdagskväll sent omsider.

När sedan en böngryta började löpa amok i mitt tarmsystem och gasmonstret Gaston gjorde allt för att göra sig påmind var det bara att erkänna sig besegrad. Med risk för att äventyra min sexappeal för all framtid fick jag tacka nej till besöket. Och det var bara att säga som det var… ”nej tyvärr… lite pruttig i magen ikväll.”

måndag 18 januari 2010

Dagens teknologi

Emil har en applikation på sin Iphone där man byter fejja med varandra. Se det OTROLIGT vackra resultatet:



This is just too much!
Jag tror jag lägger ner idén om att skaffa barn med Emil för all framtid nu.

fredag 15 januari 2010

Små DNA-efterlämningar

Är det inte alltid lite förödande att sitta på toaletten och finna ett hårstrå på ringen mellan sina lår? Ett kort, lite lockigt, mörkt hårstrå som ligger där och hånskrattar! Jag vet att det inte är mitt... ty strået är ju mörkt. Och plötsligt går det kalla kåror. Det måste bort från ringen, men hur. Toalettäventyr utan dess like. Voj öde!

måndag 11 januari 2010

När man ska bli fin får man se ut som skit


Förra julen fick jag en badmössa samt ögonmask av min lillasyster. Dem ska man ha när man ska bli fin. Jag passade på innan nyårsfesten.

torsdag 7 januari 2010

Ice ice baby

Promenad i minusgrader, hemma, in på toaletten, byta tampong = isande upplevelse.

Q känner sig något överrumplad.

måndag 4 januari 2010

Den starka viljan

Efter en bloody mary finner jag mig själv rota efter mina gamla avbrutna cigaretter i papperskorgen. Man har sjukt bra disciplin måste jag säga...

Men cigg dränkt i kaffesump funkar det med - uppenbarligen!

Konspirationer bakom min rygg

Jag känner mig en aningen förd bakom ljuset, jag känner mig lurad – det är min syster och Matilda som konspirerar mot mig. Hittade rena rama bedrägeriet på facebook, det var bara tur att jag snubblade över det. Nu vet jag i varje fall att de två damerna inte är att lita på. Som bestraffning hänger jag ut deras konversation till allmän beskådning:

Syster: Grattis på födelsedagen! Hoppas den varit strålande!

Matilda: Tack! Japp det vart den i samma stund som din söster sjöng det finaste hon kunde i ekomicken.

Syster: Du har inte så höga krav mao? :)

Matilda: nope. :)

Jag fattar ingenting. Här har man övat och övat inför Idol 2010 och sen får man den här skiten tryckt upp i ansiktet. Jag säger ju att världen är upp-och-ner-vänd.

söndag 3 januari 2010

Upp-och-ner-vända världen

Igår skedde något mycket mystiskt. Jag såg en japansk skräckfilm, och jag blev inte rädd.

Jag är damen som sedan upptäckten av The Grudge gråtit blod om nätterna eftersom jag fasat för svart hår och japaner. Somrarna är värst. I Stockholm vimlar det av dem och de tenderar alltid att stanna mitt framför fötterna på en. Som om det inte vore nog att de skrämmer slag på mig med sin blotta närvaro.

Jag har legat påklädd om nätterna för att snabbt kunna smita ut om någon japan skulle kräla fram ur garderoben. Jag har dessutom haft stora fobier att ha tv:n på eftersom jag sett att det är ur dessa dumburkar som japanerna tar sig fram. Under sängen har jag vägrat kolla och därför blundat hårt när det ska till att dammsugas där under. Annars bor japanerna främst under badkaret. Jag har på fyllan stått och raglat i badrummet, pekat finger åt karet och skrikit att jag för i helvetet inte är rädd, att jag är packad och att jag inte bryr mig om deras vitmålade nyllen. Sen har jag slocknat av utmattning och troligtvis blivit sexuellt våldförd av alla japaner som uppenbarligen vill flytta in i samma lägenheter som mig.

Men igår såg jag The Ring, blev inte det minsta rädd. Ok, jag ryckte till när jag såg en larv, men annars rådde filmen inte på mig. Jag är en ny människa! Fattar ingenting. Allt är bara konstigt… Precis när jag trodde att jag fått kläm på mig själv och allt.