lördag 17 mars 2012

Maria Montazamis dröm

Sitter på en Nordafrikansk restaurang och kan inte låta bli att tänka hur Maria Montazami skulle få multibla orgasmer av detta.

torsdag 15 mars 2012

När branschkollegan utbrister:

"Va? Är du bara 30? Jag trodde att du var MYCKET äldre!"

Det imaginära artilleriet som sakta men säkert byggs upp. Tunga bomber och granater. Noga utvalda strategier för att förinta målet. Ett stycke krigshär och sen ATTACK!

Jag hade önskat... men jag nöjde mig med ett ironiskt "tack för den du".

söndag 11 mars 2012

Smarta lösningar

Eftersom matlåde-tjuvar ständigt löper amok på mitt jobb så har jag nu gett upp hoppet på att köpa nya lådor. Då får man skapa andra intressanta lösningar för att få med sig maten.

Imorgon så får Andreas skippa sin esspresso to go och dricka pirog till frukost istället.


tisdag 6 mars 2012

Med foten i klaveret

Idag trampade jag i det där så kallade klaveret. Ja, man kan ju inte alltid se vart man sätter fötterna.

Det var vid lunch och det var en praktikant och så var det jag då. Jag var osäker på om jag hade träffat praktikanten förr och man vill ju inte vara otrevligt och inte hälsa. Å andra sidan vill man ju inte hälsa på någon två gånger och på så sätt låta dem tro att de inte gjort något intryck.

Min osäkerhet bottnade sig i att jag tidigare träffat en praktikant som jag med all säkerhet hälsat på men som blivit sjuk och sedan varit borta i flera veckor. Men den praktikantens utseende hade tynat bort ur mitt minne och nu satt jag med soppa i truten och försökte febrilt att erinra mig om hur dess ansikte såg ut. Till slut gav jag upp och frågade helt sonika om det månne var så att detta var samma praktikant som jag tidigare hälsat på och som varit sjuk.

- Nej, det var nog min klasskamrat Hanna, svarade praktikanten.
- Jaha, ok, vad heter du då?
- Jag heter Christer.

Det blev lite konstig stämning, men vad faan, jag trodde att Hanna hade grott mustasch under sin sjukskrivning. Och för att försvara mig själv så var Christers tangorabatt jäkligt lik min mosters så hur ska jag kunna se skillnad på kvinna och man dårå?!?!?!

Detta måste om något vara en jäkligt god anledning att införa pronomen "hen", 

söndag 4 mars 2012

Prinsessan Q

Igår var jag på kalas. Eller... Jag var på "för-kalas" för när man är moster så måste man visst komma två timmar innan utsatt kalastid för att hjälpa till med barnen. Då serveras inte tårta, utan müsli med mjölk och inte får man nån fiskdamm heller trots rykten på facebook. Men jag klagar inte. Nej, nej, inte det minsta. Jag klagar inte ens när jag ska leka prinsessa med barnen och mot min vilja blir utsedd till att vara Askungen. Sen blir jag informerad om att Askungen måste städa medan Anastaaaaasia får leka. Jaha, minsann. Kul! Kul att man fick komma på kalas.

Nästa gång min lya behöver städas så ska jag bjuda in Noam på kalas och tvinga henne vara Askungen och då får vi se hur jävla kul hon tycker att sin rosa prinsessklänning är.

lördag 3 mars 2012

Car Wash

Så här var det inte alls när jag var på Statoils biltvätt, å andra sidan kanske man skulle tipsa dem att införa det.

torsdag 1 mars 2012

Vart tog självförtroendet vägen?

På senaste tiden har jag tappat mitt självförtroende fullständigt, och jag har inte en susning om varför.

Det är som om mitt ansikte löpt amok. Jag kollar mig i spegeln på morgonen och möter blicken av en påse skridskor. Frågar mig själv vad som hände och försöker febrilt klämma finnarna på hakan samtidigt som jag försöker kamma luggen för min veckiga panna.

När jag och Matilda skulle gå på klubb i lördags så var det med dunder och brak, till jag såg alla andra människor och kände mig som en paket gräddfil vars bäst före datum var förra våren. Jag kände mig både klumpig och sur-doftande. Och inte blev det bättre av att jag var pruttig i magen och råkade släppa mig varje gång jag skulle sjunga med i låtarna med inlevelse.

Det har gått så långt att jag var tvungen att radera en filmad födelsedagshälsning som jag skulle skicka till min systerdotters 4-årsdag. Efter att ha tittat på mitt osminkade nylle i videon konstaterade jag nämligen att filmmaterialet hade god potential att förstöra hennes bild av sin moster. Jag ville inte riskera att minnet av mitt ansikte konsekvent skulle hemsöka henne upp i övre tonåren, strax innan en frivillig lobotomering för att bli av med minnesbilderna.

Värst var ändå när jag häromdagen var på friskis & svettis och skulle ta ett danspass. Mitt i tränandet så kommer ett move där vi ska stå på diagonalen och göra små juckande/sexiga rörelser med höften. Jag hade svårt att fatta galoppen och svårare blev det när jag fick syn på mig själv i spegeln och insåg att jag gestaltade en trumpen banan. Jag kunde inte förmå mig att låta bli att skratta var gång jag såg mig i spegeln, jag var så jäkla ful att jag kiknade av skratt. På väg hem byttes skrattet ut av tårar då banan-looken etsat sig fast på näthinnan.

Om mitt bäst före datum nu passerat, vad betyder då detta? Andreas vågar inte ens dricka mjölken som gick ut under gårdagen.