Feberyra

Det är klart att jag ska bli sjuk så snart jag får semester. Jag mår som en apa på havsbotten.

Andreas har försatt mig i karantän, jag får inte lämna soffan. För fröken Q är det föga roande att sitta hemma tre dagar i rad för att sedan på kvällen bli bortprioriterad för svettiga grabbar som jagar en boll. Jäklarns vad livet är hårt.

Idag smet jag därför ut ett slag. Jag sket i mitt utegångsförbud och bad Jonte skjutsa mig att köpa glass. Det skulle jag inte ha gjort...

Att umgås med Jonte sjuk skulle visa sig vara som att uppleva ett smärre epileptiskt anfall. Karljävel som ska petas, killas och slåss samtidigt som det dundrar black metal ur högtalarna är inte passande för nån med svår förkylning. Var god tillsätt därpå en politisk diskussion med vederbörande. En politisk diskussion som grundade sig i att chilenaren i fråga skulle rösta på Sverige demokraterna för att "väcka politikerna".

Nu är jag helt matt. Tror att jag fått feber på nytt.

Och just det... rösta på Fi!