Peruk eller inte peruk, det är frågan

För ett tag sedan gav jag mig på ett sånt där idiot-drag med frissen igen. Idéerna tenderar att komma ungefär en gång per år så det var väl så att säga dags nu.

Jag skulle jobba sent vilket gav mig sovmorgon och för mycket tid att fundera antar jag. Plötligt kom jag på att jag skulle toppa håret och på väg till frisören fick jag den briljanta idén att hylla kvällens premiär-koreograf Virpi med en ny friss.

Eftersom Virpi har en ganska speciell frisyr (se bild ovan) så blidde det inget toppande - det blev raka bort allt hår på ena sidan skallen och för stunden kändes det rätt bra, de närmaste dagarna kändes det också helt ok.

Problematiken ligger i att rakat hår tenderar att växa ut i en ohygglig fart. Just nu ser höger sida huvudet ut som en ofriserad pubisbuske som löper amok kring örat. Jag skulle kunna raka det på nytt, men eftersom jag redan tröttnat på frisyren så föredrar jag att spara ut håret. Det här innebär att jag kommer att ha pottfrilla på halva huvvet lagom till jul.

Kvällen har jag ägnat åt att öva mig på comb over. Jag ser ut som en snuskfarbror och funderar allvarligt på att skaffa mig en tenchcoat för att åtminstone matcha mitt nya yttre. Sen ska jag stå i buskarna på Norra Bantorget och ideligen tappa byxorna. För det är så man gör... när man misslyckats hos frisören.