Det kan vara en jävligt dålig idé, so why not?

Gud hjälpe mig, det är dags igen - frisyridéerna.

Ungefär en gång per år, som en årlig menstruationscykel, så slår det till - behovet av att byta frippa. Av erfarenhet så vet jag att dessa impulser inte skall följas, men med min lärdom så vet jag att jag inte kan stå emot frestelsen.

Det började redan i femman när den coola snaggen visade sig bli en frisyr a la Sunes Sommar. Följde upp detta med att gå till farmors frisörska som gav mig pudelpent när jag bad om stora lockar. Försökte mig på afrokrull i högstadiet vilket resulterade i att piprensarna (som tycktes vara en suverän idé) fastnade i håret och gav mig tuggummiliknande hår de kommande fem åren. Färgade håret svart, vilket kunde ha varit snyggt om det inte vore för att utväxten fick mig att se ut som en skallig gubbe. Run Lola-rött hår hade jag under en kväll, till jag insåg att bilar tvärbromsade för färgen. Senaste alstret var en undercut vilket gör att jag numer dras med en pottfrilla på halva skallen. Jag borde ha lärt mig... Men icket! 

Den här gången tror jag mig kunna hemmanenta mina pin curls. På internet läser jag att det inte fungerar. But then again... you shouldn't trust what you read on the internet.