Guld till Stockholm

I sommar har min kära mor haft en tävling med mig. En tävling jag inte alls signat upp för men som ändå förföljt mig hela juni och juli.

Kampen har gått till på följande sätt: Min mor har ringt mig, frågat vad vi har för väder, när jag har berättat detta så har hon känt ett tvång att berätta hur mycket sooool de har och hur vaaaaarmt det är. Det har inte spelat någon större roll om det varit regn eller sol här i Stockholm. För är det sol här, så är morsan snabb på att fråga hur många grader vi har och rappt har hon replikerat att de i Norrland minsann har ännu varmare och att hon måste gå runt i bickahini (betyder bikini på morska).

Jag vet inte hur jag kvalade in för den här turneringen, jag har aldrig ansökt om att vara med och spela, men likförbannat har ett samtal kommit var tredje dag där mamma liksom gnuggat in det faktum att vi har skitväder i Stockholm jämfört med dem.

Men konstigt nog tror jag att jag vann hela skiten igår. Mamma ringde och deklarerade att det nu var kallt och att sommaren verkade vara över. Då kungjorde jag att jag varit och badat, att vi hade sol och att det var varmt. Bouha! Segern är vår, segern är vår, vi har vunnit, ja segern den är vår.