Mitt anus, o mitt arma anus

Man vet att man har jobbat för länge när glitterstringtrosorna åker på.

Efter 10 dagars arbetande i totalt 120 timmar så har underkläderna sinat. Och inte har man tid att tvätta när bara jobb och sova står på schemat. Då ligger de där ensamma i lådan - trosorna som hängt kvar från när man var 20. Varför de fortfarande inte hamnat i soporna kan jag tyvärr inte svara på. Kanske beror det på att de numer tagit anställning som emergency trosor. Och de kommer som ett brev på posten. För när man är som mest trött, när energin har trutit helt, då är tråden i anus på plats och river och skär på ett vis som bara en tonårs-prutt lyckas genomlida. Jag har beklagat mig över detta förr, men det krävs att upprepas. Stringtrosa är förvisso aldrig behagligt, men det är tamefan odiöst när man knappt har ork att gå framåt och i detta fall måste arbeta med ett skavande brunöga.

Tack och hej köttig bakdelspastej.