Beundran är ovisshetens dotter

Jag har en hemlig beundrare. Eller… ja, någon person skriver kommentarer på min blogg under nicket ”hemlig beundrare”.

Detta får mig såklart att spekulera i vem denna okände friare kan vara. Om det kanske är en tapper riddare som ska komma mig till undsättning och rädda mig från japaner eller dylika skräckscenarion?

Jag har bestämt att min hemliga beundrare är Hugh Jackman. För så måste det vara. Jag vet ju att han avgudar mig, men dessvärre har jag inte sett av honom sedan vår fantastiska bröllopsnatt. Jag kan bara ana hans vilsna själ som ivrigt söker efter mig i fjärran länder utan att förstå att jag i själva verket bara flyttat till Enskede.

Min älskade Hugh, jag finns här, och jag väntar på dig.