Lössläppt

I morse låg jag i sängen, pratade med syster i telefonen och med Andreas intill mig surfandes på sin laptop. Det var en sån där skön lördagsmorgon utan stress och med massor av mys. Ja, det vill säga fram till att det som inte får hända - hände.

Plötsligt börjar Q frusta av skratt, det kommer som stötar ur mig och sen "prrrrrffffffff"... Jepp en fjärt!

Andreas flög upp ur sängen så både täcke och kuddar flög åt pipan. Han började skaka uppgivet på huvudet och flydde ut till soffan i vardagsrummet. Det var bara ångestvrålet som saknades. Själv låg jag kvar i sängen och skrattade hysteriskt samtidigt som jag försökte behärska mina anala reflexer. Jag ville ge en elak pik om att hans käft förvisso var som konstant rövdoft och att min lilla fis inte var något att sky för livet (jag hävdar dessutom bestämt att mina pruttar är luktfria). Men jag känner att jag varit så elak mot honom på slutet att jag höll tillbaka mina glåpord.

Men så här i efterhand... allvarligt... Andreas har nog hamnat liiiite fel om fisar får honom att lägga benen på ryggen och fly. Jag är ju något av en expert på fis-området. He's in for some treat.