Det är väl fan att man ska straffas när man är duktig.
Om jag inte super mig packad, då får jag inte få sova om nätterna. När jag ska sluta röka så får jag gigantiska bölder där nikotinplåstret suttit som kliar och ryar. Och tränar jag, ja då ska det till att bli träningvärk.
Jag tror helt enkelt att min kropp inte är byggd för hälsosamma aktiviteter. Det ska vankas okynnesrök och kopiösa mängder sprit i soffan för att jag ska vara på topp. Man är väl en vanemänniska.
P.S. För övrigt kan jag informera om att jag nu ÄR bästis med mr B. Satt i timmar och diskuterade konstpolitik med honom och hans fru igår. Fick mig en slängkyss när jag skulle hem. Imorgon ses vi igen. Säg att ni är avundsjuka! Säg det!
Visar inlägg med etikett alkoholist. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett alkoholist. Visa alla inlägg
lördag 19 december 2009
söndag 27 april 2008
En spelman
Ni vet killen som står och spelar munspel utanför Åhléns… Nå, alla i Stockholm vet i varje fall… jag kan förklara för er andra:
Varje dag står en alkoholist/hemlös på Drottninggatan och spelar på sitt munspel - detta med en radio hårt tryckt mot sitt ena öra. Han försöker spela med i musiken med det låter mest som in och utandningar i hans harmonika. När han spelar så står han bredbent och slänger med hela kroppen från sida till sida och gör detta med ihopknipna ögon och med en sån inlevelse att varje turist vänder sig om och pekar. När han har fått ihop tillräckligt med stålar genom sitt musicerande, så ilar han iväg till systemet och köper sig bärs.
Hur som helst… Igår när jag kom gåendes så såg jag med ens att allas vår spelman fått nya, fina kläder och var försedd med ett plommonstop. Han hade dessutom fått sig en ny, väldigt modern radio som gör att man hör musiken han försöker spela med till. Med andra ord erfar man hur jävla tondöv denna man måste vara. Jag kan inte bestämma mig om detta är gott eller illa för hans affärsverksamhet. Men han diggar lika intensivt och håller igång från morgon till kväll.
Lite längre bort på min promenad sprang jag på två fullvuxna män som stod ute och rökte -iförda teletubbie-dräkter. Ibland bara gillar jag människor.

Varje dag står en alkoholist/hemlös på Drottninggatan och spelar på sitt munspel - detta med en radio hårt tryckt mot sitt ena öra. Han försöker spela med i musiken med det låter mest som in och utandningar i hans harmonika. När han spelar så står han bredbent och slänger med hela kroppen från sida till sida och gör detta med ihopknipna ögon och med en sån inlevelse att varje turist vänder sig om och pekar. När han har fått ihop tillräckligt med stålar genom sitt musicerande, så ilar han iväg till systemet och köper sig bärs.
Hur som helst… Igår när jag kom gåendes så såg jag med ens att allas vår spelman fått nya, fina kläder och var försedd med ett plommonstop. Han hade dessutom fått sig en ny, väldigt modern radio som gör att man hör musiken han försöker spela med till. Med andra ord erfar man hur jävla tondöv denna man måste vara. Jag kan inte bestämma mig om detta är gott eller illa för hans affärsverksamhet. Men han diggar lika intensivt och håller igång från morgon till kväll.
Lite längre bort på min promenad sprang jag på två fullvuxna män som stod ute och rökte -iförda teletubbie-dräkter. Ibland bara gillar jag människor.

Prenumerera på:
Inlägg (Atom)