Inlägg
Jag har trott att min granne Skvalis varit bortgången ett tag nu. Alltså min granne som brukar kissa på sin egen altan och stå och stirra på mig bakom buskarna medan han kedjeröker. Han är en väldigt smutsig man som det inte riktigt står rätt till med. Ibland brukar han stå på gräsmattan, ta sig för huvudet och skrika lite. Träffar man honom på gatan så går han mot en med bestämda steg, pekar på en och mumlar något ohörbart. Monica skiter i brallan när hon ser honom.
Hur som... han står inte längre på sin altan och gräsmattan är berövad på hans närvaro. Jag har kikat in i hans lya och funnit den tom på både Skvalis och saker. Jag har känt vemod och sorg, för jag var överygad att han gått bort i skrumplever eller nåt (ja, han är lite alkoholiserad också).
Så tro jag blev lycklig idag när jag hoppade av tuben och fick se honom stå där. Aldrig har jag blivit så glad åt att se en gubbe med kiss på brallorna förut. Rara Skvalis - du lever. :)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar