Efter en timmas sökande efter present till Emil inför hans trettioårsfest plockade jag upp telefonen för att ringa honom.
- Hej! Grattis i efterskott! Jag hatar din födelsedag.
fredag 11 september 2009
onsdag 9 september 2009
Nya planer smids
Idag satt jag i förhandling angående en produktion som ska gästa oss. Jag tog in assistens från min mammalediga kollega som mer än gärna kom in under förhandlingen för att komma med goda råd.
Med sig hade hon lilla bebisen som fick stanna utanför mötesrummet under överläggningen. Mötet rullade igång och gick bra, våra krav möttes fint och allt var frid och fröjd. Efter ett tag började dock lilla bebben sakna sin mamma så han fick också ta del av mötet och blida vår motpart med sin underbara charm. Sen hände något… Ungen blev hungrig…
Utan att blinka håvade min kollega fram ena patten. Den riktigt slog mot bordet när den grävdes upp från tröjan. Jag kunde se hur mjölkpåsen flöt ut över hela mötesbordet, belyst av lysrören. Mannen som satt uppstyrd i kavaj med sin portfölj framför sig började plötsligt flacka med blicken. Själv visste jag inte riktigt vart jag skulle titta, överallt var det bröst, bröst, bröst. Min kollega fortsatte att prata. Motparten började plötsligt intressera sig mer att snacka med mig och min chef för att undvika att lägga blicken vid blottade kroppsdelar. Efter ett tag slungades balooba nummer två upp med dunder och brak bara för att hänga ett tag medan bebben plutade i luften efter mat. Min kollega fortsatte obekymrat samtalet med stackars kavajgubben småsvettandes. Och så fortsatte mötet, budgetering, pattar, klausuler, bomber, rättigheter, sladdertissar…
Efter mötet, när vår motpart avlägsnat sig och min kollega med bebis retirerat, så konstaterade min chef att det var otroligt dumt att vi inte hade ett färdigt kontrakt som kunde ha skrivits på av motpart. För under mötet hade nog kavajsnubben signat vad som, så länge han kom ut från rummet.
Planerar i fortsättningen att använda oss av vår nya förhandlingsstrategi – Boob-attack!
Med sig hade hon lilla bebisen som fick stanna utanför mötesrummet under överläggningen. Mötet rullade igång och gick bra, våra krav möttes fint och allt var frid och fröjd. Efter ett tag började dock lilla bebben sakna sin mamma så han fick också ta del av mötet och blida vår motpart med sin underbara charm. Sen hände något… Ungen blev hungrig…
Utan att blinka håvade min kollega fram ena patten. Den riktigt slog mot bordet när den grävdes upp från tröjan. Jag kunde se hur mjölkpåsen flöt ut över hela mötesbordet, belyst av lysrören. Mannen som satt uppstyrd i kavaj med sin portfölj framför sig började plötsligt flacka med blicken. Själv visste jag inte riktigt vart jag skulle titta, överallt var det bröst, bröst, bröst. Min kollega fortsatte att prata. Motparten började plötsligt intressera sig mer att snacka med mig och min chef för att undvika att lägga blicken vid blottade kroppsdelar. Efter ett tag slungades balooba nummer två upp med dunder och brak bara för att hänga ett tag medan bebben plutade i luften efter mat. Min kollega fortsatte obekymrat samtalet med stackars kavajgubben småsvettandes. Och så fortsatte mötet, budgetering, pattar, klausuler, bomber, rättigheter, sladdertissar…
Efter mötet, när vår motpart avlägsnat sig och min kollega med bebis retirerat, så konstaterade min chef att det var otroligt dumt att vi inte hade ett färdigt kontrakt som kunde ha skrivits på av motpart. För under mötet hade nog kavajsnubben signat vad som, så länge han kom ut från rummet.
Planerar i fortsättningen att använda oss av vår nya förhandlingsstrategi – Boob-attack!
söndag 6 september 2009
Bild på syrran och min systerdotter
lördag 5 september 2009
Blogg inspiration
Det ska inte bara bli nytt språk på min blogg. Efter att ha kikat på Amandas blogg så inser jag att min blogg måste kompletteras med video.
fredag 4 september 2009
Hur var det med stavningen?
Skickade ett sms till min kusin vitamin.
"... Alternativt att du tar med dina fina barn så kan vi leka dem galna på gröna lund och juni baken."
Alltså... vad man gör med barn på juni baken vill jag inte ens veta. Men jag fick en hemsk känsla av att man absolut inte vill ta sina barn till denna plats. Rättade mig fort i ett nytt sms:
"Inte juni baken. Gud så snuskigt, men juni backen."
Nu kan jag andas ut och rentvå mig från grymma anklagelser.
"... Alternativt att du tar med dina fina barn så kan vi leka dem galna på gröna lund och juni baken."
Alltså... vad man gör med barn på juni baken vill jag inte ens veta. Men jag fick en hemsk känsla av att man absolut inte vill ta sina barn till denna plats. Rättade mig fort i ett nytt sms:
"Inte juni baken. Gud så snuskigt, men juni backen."
Nu kan jag andas ut och rentvå mig från grymma anklagelser.
torsdag 3 september 2009
Kommerssarien frågar
Imorse var jag på en utredning. Det var typ tusen frågor. Bland annat följande:
- Har du obehag inför att bli serverad eller sedd?
- Öh, nej, svarade jag. Varför skulle jag ha problem med det?
- Det är ganska många som har problem med det.
- Va? Varför skulle jag tycka illa om att bli serverad?
- Det är helt naturligt…
- Så om nån kom och erbjöd mig ett glas champagne, skulle jag tycka det var jobbigt?
- Va? Nej, svarade utredaren, alltså inte serverad. OBSERVERAD!
- Jaha… jaja… öhhh… nej det har jag heller inga problem med.
Sedan följde en fråga om jag hade sexuella impulser. Om jag exempelvis helt plötsligt kände för att blotta mig eller så. Jag svarade att det heller inte var något som jag hade några större problem med. Faan vad normal jag är.
- Har du obehag inför att bli serverad eller sedd?
- Öh, nej, svarade jag. Varför skulle jag ha problem med det?
- Det är ganska många som har problem med det.
- Va? Varför skulle jag tycka illa om att bli serverad?
- Det är helt naturligt…
- Så om nån kom och erbjöd mig ett glas champagne, skulle jag tycka det var jobbigt?
- Va? Nej, svarade utredaren, alltså inte serverad. OBSERVERAD!
- Jaha… jaja… öhhh… nej det har jag heller inga problem med.
Sedan följde en fråga om jag hade sexuella impulser. Om jag exempelvis helt plötsligt kände för att blotta mig eller så. Jag svarade att det heller inte var något som jag hade några större problem med. Faan vad normal jag är.
onsdag 2 september 2009
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)

