Omfamningen

I kväll blev jag bjuden på våffelmiddag av rara Matilda. Göttans på en måndag som denna. Men sen hände något jag inte riktigt kan förklara... när jag ska gå därifrån så sträcker jag plötsligt upp armarna och börjar stega mot Mattis. Jag inser rätt snart att jag är på väg att ge min vän en kram. Detta inser jag när det redan är för sent, allt går liksom i slow motion, jag är redan på väg. Jag märker att Matilda får ett konstigt uttryck i ansiktet, hon har insett vad som ska ske och är precis lika förvånad och ställd som jag, ansiktet liksom förvrids på henne. "Hoppsan", säger jag, "Det verkar som att det ska bli en kram, jag vet inte vad som hände."

Ieeeeeehhhhh...

Det blev en kram. En underlig omfamning eftersom jag och Matilda aldrig kramas. Inte för att hon är äcklig eller luktar illa, Matilda är en underbar kvinna, men vi gör bara inte sånt, och har heller aldrig gjort.

Det var med förvirring jag försvann ut ur lyan. Jag vet inte vart mitt spastiska ryck kom ifrån. Hur jag utan att kunna påverka min kropp plötsligt stod med utslagna armar och en barm redo att pressa sig mot någon annans. Har jag blivit hjärtlig? En tant-go så att säga? Eller börjar Thomas Di Leva växa inom mig redo att älska ut i rymden och evigheten.

Ber ödmjukast om ursäkt Matilda, men det kan bli fler kramar, jag har uppenbarligen förlorat kontrollen totalt.

Evighetsmaskin

Jag har kommit på hur man ska uppfinna en evighetsmaskin.
Klicka på den här länken: http://karaelsa.blogspot.com/2011/05/trott.html

Påta i trägår'n

Ikväll har jag ägnat mig åt att plantera blommor. Det verkar vara en åkomma man drabbas av om man läser för mycket bloggar liknande underbaraclara. Jag fick något infall och trodde att jag också kunde. "Kan ju inte vara så svårt."

Nå... nu är jag inte direkt damen med gröna fingrar, det närmaste jag skulle komma är väl att ha gröna handflator. Och det har inget med trädgårdsarbete att göra.

Matilda sa åt mig att jag skulle ta det lugnt och läsa igenom hur jag skulle gå tillväga. Att jag kunde googla trädgårdsskötseln av mina inköpta blommor. Ibland undrar jag vart Mattis varit de senaste 29 åren hon känt mig.  Läsa? Ta det lugnt? Det ska hända nu!!! Och det hände...

Det ser ut som om en smärre våldtäkt härjat i min rabatt. Jag öste ny jord rakt över de fåtal blommor som växt där sedan tidigare, de riktigt dränktes och vek sig på hälften. Sen slet jag upp péganerna eller vad fan de nu hette så blommorna rök all världens fart. Jag vill dock framhålla att jag tror att rötterna är viktigast. Det känns logiskt på något sätt. Framför allt för att jag köpte någon rotliknande sak som Matilda sa var trevlig. Det var visst en lök som skulle komma tillbaka år efter år. Det såg inte ut som en lök. Det såg ut som ett bränt spädbarn.

Och här läste jag faktiskt instruktionerna. Jag läste en bit i varje fall, men där stod saker om förodling i kruka inomhus, så jag förträngde vad jag lärt mig och tröck ner skiten bland de där andra blommorna som troligtvis inte alls heter péganer. Över det hela strödde jag några frön. Lite som för att toppa verket. Volá!

Om det här fungerar så kommer jag bli troende. Det svär jag på.

P.S. Bilden är missvisande, mina blommor står inte så där fint som hennes. 

När frestelsen faller på

Jag hade ingen aning om att man kunde beställa Andreas ute på restaurang. Förstå min förvåning när jag, Matilda och Helena satt och mumsade på honom x3 senare på kvällen.

Skönsång

Ikväll har jag varit hos Matilda och blivit bjuden på våfflor och sing star.

Jag är fortfarande förvånad över vilka överjävliga ljud vi lyckades åstadkomma. Och jag var fan inte ensam om att föra oljud - Mattis visade sig vara precis lika tondöv som mig - och då är det illa.

Mr Boombastic visade sig vara en svårsjungen låt trots min övertygelse om att vi skulle sätta den som ett smäck! You can't touch this blev förvisso en smärre hit när man tillförde danssteg, men Pussycat Dolls Don't Cha... made me speachless.

Att i falsk falsett och en rad borttappade ord fråga "don't cha whish you girlfriend was hot like me" kan göra vem som helst mörkrädd. Speciellt om meningen framförs i entonigt format, flackande ögon och tendenser till småjuck för att hitta takten.

Det var inte med fullt förtroende jag sjöng "And I know you want it, It's easy to see, And in the back of your mind, I know you should be home with me"

Hade någon av motsatt kön sett mig ikväll hade jag hamnat i oönskat tvångscelibat.

Dessert anyone?

Ikväll hade jag en tema-middag i Papua Nya Guineas style. Matilda var så vänlig och tog med sig snacks att äta efter middagen.

I Papua Nya Guinea blev det förbjudet att käka människa på 50-talet, men vi unnade oss lite ändå...

Följa-John

Igår drog jag, Elin J och Matilda på Club Killers och skakade some serious bootie. Det blev närmare bestämt ful-dans för hela slanten och det dröjde inte länge innan okända människor joinade in i vårat infall. Det var plocka äpplen, aerobicsteg och vid tillfälle gick vi på alla fyra.

När jag gjorde det nya hippa danssteget "Elin-har-en-jättekuk-av-stål-mellan-sina-ben" så frågade en kille Elin om jag kanske var en aningen speciell. Ella var så god och upplyste grabben att jag hade en sjukdom. Av mystiska anledningar svalde han Ellas lögn med hull och hår. Resten av kvällen höll han sig på 20 meters avstånd.

Gröna fingrar?

Så hur gick det då med blomvaktningen? Fick just ett mail från Mattis:

"Tack för blomvaktningen Q! Men...ja, jag vet att jag ifrågasatte hur närgången du var senast, men denna gången kanske...du höll dig på lite för stort avstånd? Nådde du fram med vattenkannan?"

Dagen var kommen

Igår var jag på den så kallade "takfesten". Jävlar vilket drag det var. Jag, Mattis och Linsen. Man skulle kunna påstå att det var högt till tak som man säger.

Arbejte stod på menyn och det första jag skulle göra var att måla några brädor. Matilda sa att hon inte kunde se hur jag skulle kunna misslyckas med uppgiften. Jag är uppriktigt besviken på henne. Matilda har känt mig sen jag var ett år gammal, om det är något hon borde veta så är det att jag kan misslyckas med i princip allt jag företar mig. Måla brädor visade sig inte vara något undantag. Jag råkade måla varannan bräda på rätt sida, varannan på fel sida.

Jag hade pulat väskan full med bruntejp för att fixa det där förbannade taket åt dem på ett smart och effektivt sätt - Matilda och Linus föredrog visst spik. Det var bara att hamra med andra ord. Relativt omständigt arbetssätt om man frågar mig, men det var visst inget som frågade. Detta trots att det är jag som i princip alltid sitter på de goda idéerna - som att tapetsera med häftmassa.

Betalningen bestod i att få myggbett på arslet och kiss i trosan när man behövde tömma blåsan. En och annan bränd korv ingick också i gaget. Jag är besviken. Skulle det vara fest eller fest? Jag fattar fan ingenting.

Gröna fingrar eller nåt annat...

Jag är blomvakt hos Mattis de två närmsta veckorna. Jag blev smått förvånad när hon undrade om jag kunde ta hand om de små liven medan hon var borta. Sist jag skulle se till hennes växter så undrade Matilda hur närgången jag egentligen varit med blommorna, de hade visst fått både löss och svamp.

Den här gången har jag lovat att dra lite HIV över växtligheten. Åtminstone en eller annan vårta kondylom. Man får inte snåla med tillgångarna.

Storparty up there

Om två veckor ska jag på något som Matilda kallar takfest. En takfest låter mycket trevlig, men skenet kan bedra, en takfest innebär nämligen att man ska bygga Matildas tak på hennes stuga. Att hon sedan försöker döpa om aktiviteten till något festligt är en helt annan sak.

Igår mottog jag en inbjudan till takkalaset. Känner mig om möjligt än mindre sugen på partajande.

”Hej och välkommen till stugan!
Innan du packar väskan finns det några saker som kan vara bra att tänka på. Börja med att se över dina fobier.
Läs igenom nedanstående lista:

Insekter (myror, mygg, getingar, fjärilar m.m)
Snäckor
Möss
Fladdermöss
Grodor
Harar
Rådjur
Tjädrar/Orrar
Storkar
Ekorrar
Gökar
Känner du stort obehag inför någon av ovanstående livsformer bör du överväga att avstå ett besök i stugan.

Till mer intima bestyr.
Hur ofta gör du nummer två? I stugan finns inga sådana möjligheter (ingen toalett), och du kan behöva hålla inne med det hela i åtskilliga dagar. För nummer ett finns skogen. Har du något emot myggbett i rumpan?
Vad gäller hygien, så finns inte rinnande vatten, så svett och andra otrevligheter som kan ställa till med besvär, bör du också hålla inne med. Alternativet är att ta ett dopp i någon av de iskalla vattentunnorna för att hastigt vaska av det som luktar mest.

Hört talas om sorkfeber? Om inte, kan du glömma att du läst det här. Om du skulle veta vad det är, så kan jag lugna dig med att vi gör det vi kan för att undvika detta. Vi rekommenderar att du som besökare håller dig borta från vinden.

Känslig för oreda?
Som besökare i stugan kan du bli bestört över att köket är i vardagsrummet, liksom sovrummet förpassats dit, och att skafferiet samt vissa delar av köket finns i biblioteket, och att sovrummet är verktygsförråd samt fyllt till brädden av stolar och därmed obrukbart.
Vi kan trösta med att det finns fönster i varje rum, och inga dörrar mellan rummen, men en ytterdörr i hallen som i princip går upp av sig själv, så det är lätt att ta sig ut om oredan känns för övermäktig.

Det var allt för denna gång,
hjärtligt välkommen till landet!

(obs, ytterligare utskick kommer rörande dina arbetsuppgifter vid kommande stugvisit)

Bonnmattis”


… Kan knappt bärga mig.

Q goes Punk

Jag och Matilda var på spelning i helgen. Vi skulle se hennes ex lira, men eftersom jag inte ville bli onykter så var jag lite skeptisk till att gå först. ”Vi kan dricka läsk”, sa Matilda, och då tyckte jag att jag kunde följa med.

Vi drack inte läsk…

Bakom en vägg på Alcazar levde vi rövare. Här hade vi vår privata morse pit, headbangade, vrålade och hoppade på stället. Matilda stod pressad mot en tegelvägg och slängde med huvudet som besatt. Jag tror jag vid ett tillfälle höjde ballhetsgraden ofantligt genom att sparka till ett bord. Ett tag stod jag med båda långfingrarna i näsborrarna på en ofantligt dryg karl som jag bestämt mig för att fucka åt under hela kvällen. Man gör så när man lyssnar på HC, det hade vi sett och nu var det vår tur. Så mycket blont hår som skakar har kanske aldrig skådats på Alcazar, åtminstone inte på två kjolbeklädda lintottar som plötsligt ser ut som de genomgår en exorcism. Men i de lugnaste vatten…

Idag har jag vansinnigt ont i nacken. Känner mig inte längre lika cool som i lördags.

Gummianka du å jag

Ikväll var jag på bio med Matilda. Det var jag, Matilda och en hel salong beståendes av fläskiga femtioåringar som uppenbarligen tänkt ta sig en mysig bio efter jobbet. Och ack och ve så trrrrrevligt de hade.

Skrattsalvorna haglade! Och inte bara när det var roligt, utan konstant. Det räckte med att någon log smått på bioduken så frustade kärringarna av skratt i stolarna. Detta kan tänkas frustrerande, det kunde ha varit det också, om det inte var så att något vistades i salongen som var bra mycket värre än en kör på hundra garvande haggor. Ett ensamt flabbande monster som jag inte för min värld kan beskriva.

Jävla gummianka som skrek rakt ut varje gång hon försökte sig på att skratta. Det lät som en korsning mellan en gris under slaktning och den mest enerverande leksaken som uppfunnits. Det var ingen hejd på detta vidunderliga läte heller. Oavbrutet hördes denna kulspruta till blockmongo som glatt förstörde varenda persons bioupplevelse. Det började med att jag skrattade åt hennes efterblivna skratt, sen skrattade jag åt Matilda som var så förbannad att ådrorna i tinningarna började pulsera, men i slutänden skrattade jag bara åt mig själv. För under bions gång fann jag mig själv skratta samtidigt som gummiankan och en gång så hysteriskt att jag fick ont i magen.

Jävla skit… jag har humor som en femtioårig tant med urinlekage.

Konspirationer bakom min rygg

Jag känner mig en aningen förd bakom ljuset, jag känner mig lurad – det är min syster och Matilda som konspirerar mot mig. Hittade rena rama bedrägeriet på facebook, det var bara tur att jag snubblade över det. Nu vet jag i varje fall att de två damerna inte är att lita på. Som bestraffning hänger jag ut deras konversation till allmän beskådning:

Syster: Grattis på födelsedagen! Hoppas den varit strålande!

Matilda: Tack! Japp det vart den i samma stund som din söster sjöng det finaste hon kunde i ekomicken.

Syster: Du har inte så höga krav mao? :)

Matilda: nope. :)

Jag fattar ingenting. Här har man övat och övat inför Idol 2010 och sen får man den här skiten tryckt upp i ansiktet. Jag säger ju att världen är upp-och-ner-vänd.

Blommor och bin

Jag har tagit hand om Matildas växter under förra veckan. Hon har nu återvänt till Sverige och blommorna varpå jag mottar följande sms:

”Hur närgången var du med växterna egentligen? De har fått både löss och svamp!”

Jo, man tackar ja…

Man ska inte ta mig på så stort allvar

Jag brukar alltid ha en jargong när jag snackar med Matilda. Vi må låta seriösa, men vår aggressivitet är bara vad man kallar kärlek.

Jag ringde henne från jobbet igår för att kolla om hon skulle trycka lite sushi med mig, varpå hon meddelade mig att hon redan gjorde detta, men med sin karl då så att säga.

- Men vad fan, det var länge sen vi såg nu, sa jag i luren. Hatar du mig eller? Eller är det kanske så att du i själva verket vill ligga med mig, inte vågar säga detta och därför undviker mig?

Precis när jag vräker ur mig dessa ord med en smått elak röst går vår löneadministratör förbi mig och hon gav mig en så fruktansvärt illvillig blick att jag frös till is. Ibland undrar jag vad folk tror om mig… egentligen.

Lite roar små

En nio timmars bussresa hem till kära Stockholm. Busschauffören inledde resan med att informera oss om att vi inte fick spola ner papperet vid toalettbesök.

- Bara att stoppa i fickan då, suckade Matilda som var gullig nog att genomföra turen tillsammans med mig.

När vi kom till Ö-vik och nya människor hoppade på så berättade chauffören samma sak för de nypåstigna.
- Man får inte stoppa papperet i toaletten, det blir stopp då. Var vänlig kasta allt toalettpapper i papperskorgen intill.
- Se där Mattis, sa jag, du hade fel, man skulle kasta papperet i skräpkorgen.
- Men åh, vad dum jag känner mig, här sitter man med fickorna fulla, sa Matilda uppgivet.

P.S. Det ÄR inte trevligt att höra en man dra snor på volym max under nio timmar instängd i en buss. D.S.

En sista sång för Q

När vi bilade upp till norrland så fick jag, Emil, Peter och Matilda ett ryck. Vi fick ett infall att vi var tvungna att lyssna på gamla 90-talsdängor. Jag antar att det var minnet av epa-traktorer som gjorde sig påmint. Det blev Dr. Alban, Leila K och George Michael på högsta volym och allsång.

När vi satt och ylade som värst till Haddaways ”Baby don’t hurt me” så slog det mig plötsligt att om vi nu, i detta ögonblick, körde av vägen och dog, så skulle jag alltså bli funnen med en av tidernas sämsta musikstycke skålandes i högtalarna.

Jag bleknade vid tanken på att låten skulle spelas på min begravning med orden:
”Och det sista Q hörde under sitt liv var Haddaways Baby don’t hurt me."

Vilken skam det skulle vara!
Vi bytte genast till Nenas ”99 Luftballons”.

Matilda: Det var den här jag menade

Fantastiskt av Jan Stenmark.


Och detta är det enda som får mig att dra på smilbanden just nu för det är FÖRFÄRLIGT synd om mig. 7 kilos bebis smittade mig med bebissjuka och jag är feberknäckt. Och inte svarar mamman i telefonen heller. Jag är dömd till ensamhet. Voj öde! 48 kilos bebisen svettas, snörvlar och gråter. Ont i bröstet gör det också. Buhääää!!!

Dumma frågor får dumma svar

I kön in till Patricia i fredagsnatt så fick en man plötsligt för sig att han ville betala inträde till mig, Matilda och Monica. Eftersom inträdet var 120 kronor så undrade man ju vad han ville ha för denna tjänst. Det visade sig att han var rädd att inte komma in på grund av fylla och därför ville traska in med oss. Tjaaaa, tänkte vi, visst kan han få slänga pengar i sjön.

Det var dock jag som fick bemöta vakten när vi väl var framme vid båtens portar.
- Har du druckit ikväll? frågade vakten?
Jag stod ett tag och tittade på henne som ett frågetecken. Tittade bak på mina vänner och sedan på henne igen.
- Alltså klockan är tre på natten, jag har hamnat på Patricia av alla ställen, är det inte lite väl tydligt att jag har druckit? Men om du undrar om jag är packad, så inte direkt.