onsdag 16 december 2009

Kontaktannons

Människor säger att jag ska börja nätdejta. Jag kan se min annons framför mig:

”Neurotisk kvinna söker man att trakassera med fylle-sms och påstridiga frågor.

Jag är en 28-årig tjej som gillar långa promenader, men bara på vissa sträckor, andra vågar jag inte gå eftersom jag är psykiskt störd. Jag är öppen och rak vilket innebär att jag alltid förtäljer när jag ska göra nummer två. Jag följer även upp saker jag påbörjat vilket betyder att du därefter får en redogörelse för hur det gick på dass.

Jag är en glad tjej, festar med andra ord till jag stupar och lär mig aldrig av lördagskvällars misstag. Därför slår jag alltid huvudet i handfatet när jag ska sminka av mig, skickar pinsamma sms mellan 00.00-03:30 och ligger på golvet när jag ska försöka mig på några sköna moves.

Om du söker en fru som kan laga mat så är jag kvinnan för dig. Min expertis är godisfrukost och till middag lagar jag gärna mat innehållandes sand. Jag är dessutom händig som få. Använder helst bruntejp till att bygga nya väggar, sänggavlar och fixa möbler. Ditt hem kommer med andra ord se ut som ett slott.

Jag har humor. Skrattar därför åt mina egna skämt om ingen annan skrattar, bara för att poängtera hur skojig jag i själva verket är. Andra saker som får mig att skratta är tanter som trillar när det är halt ute och människor som är korkade.

Jag är rökfri… just nu. Slutar röka/snusa/alkoholisera cirka fem gånger per år med tron om att jag ska lyckas varje gång.

När jag känner mig bekväm med dig så kommer jag börja sjunga med min allra finaste sångröst, prutta så ljudligt jag bara kan och en gång i månaden gråta hysteriskt över att jag ser ut som skit.

Sugen?

Svara då till ADHD81”

lördag 12 december 2009

Kalsonghuvve

Jonte hjälpte mig sätta upp hyllor idag. Han är guldvärd!

Efter mycket borrande och mätande lyckas han slita fram ett par gamla kalsongen som uppenbarligen legat fastklämd i soffan sen min och Johns tid ihop. Glad i hågen skriker Jonte ”KALLINGAR” och trär Johns y-front över skallen med ett glatt flin på läpparna.

Nu var det som så att jag fick en flash back varför dessa kalsonger låg där de låg… Därför upplyste jag vänligt Jonte om att underkläderna han hade i håret var Johns och att de inte var tvättade utan använda.

Leendet försvann ganska fort från Jontes fejja.

torsdag 10 december 2009

Mordor nästa

Jag har fått uppmaningen om att jag ska vara mer elak. Det är jättesvårt tycker jag…

Jag har dock en kupp planerad.

Förra året så gick jag runt på jobbet och klistrade små lappar på alla speglar på jobbet där det står snälla saker. Så att de som mötte sin egen blick i spegeln fick något fint skrivet till dig. Jag planerar nu att smyga runt och byta ut alla dessa små lappar till elak-lappar. Exempelvis:

”Gusse söt du är”
blir
”Näe, fy! Idag ser du ut som skit”

Eller

”Du är inte bra, du är bäst”
blir
”Fast vid närmare eftertanke är du rätt värdelös ändå”

Det måste väl ändå räcka som ondhet. Då kanske personen i fråga som klagar på att jag är för snäll nöjer sig för nån månad framöver.

onsdag 9 december 2009

Hur Q blev till

I måndags flög jag till och från Umeå. En del av min långt utdragna terapi som nu avslutades med det stora uppdraget – flyg!

Med mig på planet hade jag ett brev ihop diktat av herr Råtta. Detta fantastiska brev började någonstans i änden att han var stolt över mig, lika stolt som om han hade varit min egen mor. Ja… det började relativt normalt faktiskt. Men tanken på att han skulle ha varit min mor tog överhand och plötsligt utvecklades en historia om hur han och min far hade fått ihop det och hur jag blivit till.

Ja… Ni ska få ta del av denna fantastiska historia. Håll i hatten.

”Tänk om jag vore din mamma. Nu snackar vi Råttan som kvinna. Jag blir upphetsad av bara tanken. Dock inte lika upphetsad vid tanken på att din pappa sätter på mig bakom en pissgul snöhög uppe i Vännäs kl 10 på morgonen. Dock romantiskt. Men lika bra att vi tar allt från början. Jag vill ju inte att du ska tro att du blivit till på något billigt sätt inte.

Din pappa bjöd mig förstås på middag och äppelkaka innan själva penetreringen. Efter middagen satte din far igång diabildsapparaturen. Han visade mig bilder från hur han på stenåldern uppfann hjulet, samt elden. För visst är din pappa ganska gammal? När väl sista diabilden passerat så lade din far oskyldigt armen runt min nacke och förde sakta men säkert sin mun med tillhörande yviga mustasch mot mina nymålade röda läppar. Han kysste mig likt Jesus på korset, herre kristus. Hade det inte varit för mina hemmastickade mamelucker så hade jag nog blött ner hela plyschsoffan utav upphetsning. Men din far har stil, så han valde att sluta abrupt, för att sedan ta mig på… ja på dans, inget annat.

Det är nog från min sida du fått ditt stora intresse för dans vill jag tro. Din far tog mig till dansen ute på lokal. Han bar mig faktiskt hela vägen dit eftersom jag ljög om att jag hade fått en svårläkt infektion på min vänstra vårtgård och därefter hade svårt att gå. Väl framme vid dansen så tog det då aldrig slut. Jag dansade hela natten, ack så fint. Jag gjorde piruett efter piruett, dock inte med din far utan med Leif Hengquk på Hästvägen 4. Efter dansen började hemfärden, din far bar mig även hem. Dock snubblade vi över en pissgul snöhög, och resten vet du ju. Jag har fortfarande frostskador på röven. Ack, jag minns det som igår.”

Och här har jag gått omkring och trott att Ingegerd var min arma moder, jag känner mig lurad!

lördag 5 december 2009

Lite skit rensar magen

Jag skulle bjuda Råttan på mat och skräckfilm ikväll. Det gick si så där…

Efter några tuggor in i maten frågade Råttan vad det var som knastrade. ”Knastrade?” Undrade jag och tog en tugga. Jaha… Jag hade glömt att skölja spenaten och hela lasangen bestod av en tredjedel sand. Fan vad gott! Det gnisslade och rev i käften som en putsning hos tandläkaren. Tilläggas ska att jag gjort samma misstag förr när Ingemar varit hos mig och blivit bjuden på pasta och lax spetsat med grus. Och efter den gången svor jag på att aldrig göra om felsteget. Men så lär jag mig heller inte av mina misstag.

Självklart blev jag mobbad resten av kvällen. Genom hela skräckfilmen också - vilket gjorde att den inte blev det minsta läskig efter som jag skrattade så jag dreglade över mig själv stup i kvarten (sexig som jag är).

Nu sitter jag likförbannat och är rädd för den läskiga ungen i filmen, tror att hon står och lurar bakom ett hörn med sina bakbundna tuttar och bara väntar på att sticka kniven i mig. Råttan sa att jag skulle lägga min lasange runt sängen i natt. Att den då skulle fungera som vitlök gör på vampyrer, fast mot läskiga ungar som i själva verket har tuttar.

I fortsättningen ska Råttis bara bli bjuden på bröd och vatten.

Förövrigt försökte jag göra vitlöksbröd som kompensation till den äckliga maten. Men dem brände jag såklart. Jag ska bli kock när jag blir stor.

torsdag 3 december 2009

Women are from Venus, Q is from hell

Haha! Vår löneadministratör är så pryd att hon måste äta bananen på tvären.

Snacka om att man kan vara olika...

onsdag 2 december 2009

Vid närmare eftertanke

Vilken jäkla tur att John dumpade mig! Bildbeviset nedan visar ju nämligen på att våra ungar skulle se ut som CRAP! Och ingen vill väl ha en ful unge? Allra minst en ful unge med mustasch.