Inlägg
I fredags gick jag runt och släpade på en väska i silver. Ni vet en sån där som ser lite hemlig ut som används vid affärsuppgörelser mellan KGB och Italienska maffian. Mina kollegor frågade mig såklart vad jag bar på och jag gav dem alla ett litet undanflyende svar som skulle väcka deras nyfikenhet.
Att det i själva verket var en väska fylld med ljudpedaler och kablar var en annan femma, den skulle återställas till herr Svegsjö på Gotland och jag skulle därför lämna den till Kim som satt på ett café på T-centralen och väntade på mig och silverväskan.
På väg dit fick jag en känsla av att jag var på ett hemligt uppdrag. Det skulle bli en uppgörelse och Kimman var boven i dramat. Jag bar närmare bestämt på 5,2 miljoner guld.
Dramatiskt snodde jag in på det sjaskiga caféet, slängde upp väskan på bordet och sa högt och tydligt så att alla fikande människor skulle höra:
- Fem komma två miljoner i guld som du begärde! Ge mig nu tillbaka min baby!
Kim var dock lite trög och fattade ingenting. Hon log så där förvånad och vilset och frågade vad jag menade. Ååååhhhh… Jag som var beredd att hon skulle ta till pickan och ställa till med en scen.
måndag 1 juni 2009
onsdag 27 maj 2009
Nästan som en mode-blogg
Min granne Skvalis (en alkoholiserad psykpatient som brukar kissa på sin altan) har skaffat nya fräcka solbrillor. Om möjligt ser han ännu mer störd ut än vanligt eftersom solglasögonen verkar härstamma från åttiotalets mitt och har vita plastbågar. De klär honom helt enkelt inte. Det var inte helt utan fnitter jag slank in i min lya igår eftermiddag, sedan stod jag och försökte spana på honom mellan persiennerna i sovrummet.
Tsss… Den där Skvalis alltså.
Tsss… Den där Skvalis alltså.
tisdag 26 maj 2009
Nykterheten kräver
Jag och John skulle ta det lugnt i helgen. Spara på krafterna och vila upp oss var mottot. Man vill ju inte gå på kroppen för hårt liksom… Vi beslutade oss för att åka go cart.
Spara på krafterna? Inte gå på kroppen så hårt?
Min kropp är helt blåslagen, den har fått mer stryk än en alldeles för blöt kväll på Debaser. Jag känner mig värdelös och usel eftersom Viktor varvade mig tre gånger på banan. Det resulterade värre ångest med go cart än en sladdertackas fenomenala pladder efter två flaskor vin. För att inte tala om utmattningen som följde med adrenalinet som pumpade i ådrorna. Fuck bakfyllesöndag, jag kunde knappt ta mig ur bilen efter två rundor med go cart bilarna.
Spara på krafterna? Inte gå på kroppen så hårt?
Min kropp är helt blåslagen, den har fått mer stryk än en alldeles för blöt kväll på Debaser. Jag känner mig värdelös och usel eftersom Viktor varvade mig tre gånger på banan. Det resulterade värre ångest med go cart än en sladdertackas fenomenala pladder efter två flaskor vin. För att inte tala om utmattningen som följde med adrenalinet som pumpade i ådrorna. Fuck bakfyllesöndag, jag kunde knappt ta mig ur bilen efter två rundor med go cart bilarna.
måndag 25 maj 2009
Känn dig lurad Q
När jag i onsdags skulle åka till Muppsala så fuckade det sig totalt med min bokning av bussbiljett via internet. Varken sms-biljett eller e-post dök upp och min avgångstid närmade sig med stormsteg.
Jävligt förbannad drog jag iväg till City Terminalen för att skälla ut biljettförsäljarna. Jag hade försökt nå deras kundtjänst utan resultat och var ordentligt uppjagad. Skulle jag vara tvungen att köpa en ny biljett bara för att deras biljettbokningssystem krånglade? Skulle jag lägga ut ytterligare kronor bara för att deras kundtjänst valt att kalla onsdag innan kristihimmelfärdsdag för en lördag?
Jag nötte in ett tal i huvudet. Ett spydigt tal som jag skulle kräkas ut över dem och jag var fastbesluten att jag inte skulle ge mig. Jag skulle fan inte betala en ny biljett. Jag skulle få den gratis.
Jag marscherade fram till disken och förklarade situationen, ställde mig bredbent, beredd att gå till attack, men där stannade min ilska. Det var en tjock och trevlig kille som satt bakom disken och han avväpnade mig totalt. Ilskan rann helt enkelt av mig när han bad om min e-postadress för att följa upp med ett:
- Åh, vilken fantastisk arbetsplats du har, jag brukar ofta gå dit.
Han förklarade att jag troligtvis inte hade fått kontakt med min bank när jag skulle betala min biljett och sa att den inte gått igenom. Med andra ord skulle den heller aldrig göra det, inga pengar skulle dras från mitt konto, och det var bäst jag köpte en ny. Det var bara att buga och bocka, hata Swedbank och köpa en ny biljett.
Jag hoppade på bussen som började köra. Men vad händer då? Jag får min sms-biljett och får plötsligt en känsla av att den trevliga biljettkassörens lurat mig totalt. Där satt jag med två biljetter på väg till Uppsala och kände mig dum för att jag gick på den jävla tjockisen smicker. En ulv i fårakläder, det är vad de är på Swebuss.
Jävligt förbannad drog jag iväg till City Terminalen för att skälla ut biljettförsäljarna. Jag hade försökt nå deras kundtjänst utan resultat och var ordentligt uppjagad. Skulle jag vara tvungen att köpa en ny biljett bara för att deras biljettbokningssystem krånglade? Skulle jag lägga ut ytterligare kronor bara för att deras kundtjänst valt att kalla onsdag innan kristihimmelfärdsdag för en lördag?
Jag nötte in ett tal i huvudet. Ett spydigt tal som jag skulle kräkas ut över dem och jag var fastbesluten att jag inte skulle ge mig. Jag skulle fan inte betala en ny biljett. Jag skulle få den gratis.
Jag marscherade fram till disken och förklarade situationen, ställde mig bredbent, beredd att gå till attack, men där stannade min ilska. Det var en tjock och trevlig kille som satt bakom disken och han avväpnade mig totalt. Ilskan rann helt enkelt av mig när han bad om min e-postadress för att följa upp med ett:
- Åh, vilken fantastisk arbetsplats du har, jag brukar ofta gå dit.
Han förklarade att jag troligtvis inte hade fått kontakt med min bank när jag skulle betala min biljett och sa att den inte gått igenom. Med andra ord skulle den heller aldrig göra det, inga pengar skulle dras från mitt konto, och det var bäst jag köpte en ny. Det var bara att buga och bocka, hata Swedbank och köpa en ny biljett.
Jag hoppade på bussen som började köra. Men vad händer då? Jag får min sms-biljett och får plötsligt en känsla av att den trevliga biljettkassörens lurat mig totalt. Där satt jag med två biljetter på väg till Uppsala och kände mig dum för att jag gick på den jävla tjockisen smicker. En ulv i fårakläder, det är vad de är på Swebuss.
söndag 24 maj 2009
På tal om Monica...
Monica har länge hävdat att hon har något som hon kallar för laserblicken. Detta är inget förödande superhjältevapen, åh nej, det är hennes förföriska blick som hon döpt till laserblicken.
Denna dök upp runt år 2000 och användes flitigt på Stockholms barer. Monica satt vid ena änden av baren och sneglade ut någon pojkspoling som hon skulle flirta med, sen påbörjades laddandet. Monica påstod nämligen att laserblicken var tvungen att laddas innan den användes. För att göra detta stirrade hon ner i bardisken ett tag för att finna the force eller vad det nu kan ha varit. Detta laddande kunde hålla på ett tag, det var bara Monica som visste när tiden var mogen. När det var tid nog att lyfta blicken och skjuta den till andra sidan rummet.
Laserblicken är något som gör att Monica ser ut som en förrymd psykpatient. Hon spärrar upp ögonen allt vad hon kan och ler sjukt mycket med tungan pressad mellan tänderna. Men det funkade fan varje gång, kanske för att killarna tyckte hon såg ut som sexsjukt monster… vad vet jag, men det funkade. Det dröjde inte länge innan någon brölig kille stod vid hennes sida och skulle bjuda på drink.
Men så skedde något katastrofalt en kväll på Mest bar och restaurang. Jag tror det var Kajsa som var boven i dramat. Vi satt vid baren, drack öl och rökte cigarett (ljuva tider) när Kajsa plötsligt lät röken sippra ut ur sin ena mungipa. Cigarettröken flaxade rätt in i ögat på Monica och sen dess har hon bestämt förfäktat att hennes laserblick är fördärvad och oanvändbar. I över åtta års tid har Monicas kraft varit henne bestulen, men så fick jag ett förkunnande via sms härom veckan:
”Fick lov att testa laserblicken på en lärare, tror att det fortfarande funkar… :)”
”Men Monica, den ska ju bara användas på din egen karl fattar du väl.”
”Jo, jag vet, men läraren var så lik min kille, så det var därför.”
Denna dök upp runt år 2000 och användes flitigt på Stockholms barer. Monica satt vid ena änden av baren och sneglade ut någon pojkspoling som hon skulle flirta med, sen påbörjades laddandet. Monica påstod nämligen att laserblicken var tvungen att laddas innan den användes. För att göra detta stirrade hon ner i bardisken ett tag för att finna the force eller vad det nu kan ha varit. Detta laddande kunde hålla på ett tag, det var bara Monica som visste när tiden var mogen. När det var tid nog att lyfta blicken och skjuta den till andra sidan rummet.
Laserblicken är något som gör att Monica ser ut som en förrymd psykpatient. Hon spärrar upp ögonen allt vad hon kan och ler sjukt mycket med tungan pressad mellan tänderna. Men det funkade fan varje gång, kanske för att killarna tyckte hon såg ut som sexsjukt monster… vad vet jag, men det funkade. Det dröjde inte länge innan någon brölig kille stod vid hennes sida och skulle bjuda på drink.
Men så skedde något katastrofalt en kväll på Mest bar och restaurang. Jag tror det var Kajsa som var boven i dramat. Vi satt vid baren, drack öl och rökte cigarett (ljuva tider) när Kajsa plötsligt lät röken sippra ut ur sin ena mungipa. Cigarettröken flaxade rätt in i ögat på Monica och sen dess har hon bestämt förfäktat att hennes laserblick är fördärvad och oanvändbar. I över åtta års tid har Monicas kraft varit henne bestulen, men så fick jag ett förkunnande via sms härom veckan:
”Fick lov att testa laserblicken på en lärare, tror att det fortfarande funkar… :)”
”Men Monica, den ska ju bara användas på din egen karl fattar du väl.”
”Jo, jag vet, men läraren var så lik min kille, så det var därför.”
tisdag 19 maj 2009
Det är tur att smaken är som baken
Sitter just nu och rensar i min privata e-postkorg. Vad man kan hitta roliga saker. Jag hade missat att rensa den på länge och tyckte det var en god idé när nu ändå Ingemar GLÖMT BORT (!!!) att han skulle vara min vän ikväll och se på Lost.
Fann följande rader mellan mig och Monica från början av 2007:
Q:
"...Sen träffade jag en silverräv som var väldigt tjusig, men då jag gick på toaletten hann en tjockis snärja honom och stod å slickade på min räv."
Monica:
"Silverräv? Är det ett finare ord för gamgubbe?"
Damn! Hon känner mig för väl den där bruden. Måtte väl erkänna att Silverräven jag spanade på den kvällen kanske var lite väl till åren.
Och nej John, jag gillar inte döda rikingar, jag gillar dig. Men jag måste ju bättra på min bitchiga image när jag nu måste agera flickvän dagarna i ända.
Fann följande rader mellan mig och Monica från början av 2007:
Q:
"...Sen träffade jag en silverräv som var väldigt tjusig, men då jag gick på toaletten hann en tjockis snärja honom och stod å slickade på min räv."
Monica:
"Silverräv? Är det ett finare ord för gamgubbe?"
Damn! Hon känner mig för väl den där bruden. Måtte väl erkänna att Silverräven jag spanade på den kvällen kanske var lite väl till åren.
Och nej John, jag gillar inte döda rikingar, jag gillar dig. Men jag måste ju bättra på min bitchiga image när jag nu måste agera flickvän dagarna i ända.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)