Nya versionen av Edward Scissor Hands

Angående gårdagens inlägg, och Evo, så verkade hon ändå helt ok. Hon vågade sig till och med på ett litet skämt. När Aksel prydde sina fingrar med partytutor (Matilda påstår att de heter flerpar, Buttricks blåsormar) och sprang omkring och slängde upp fingrarna i fejjan på folk så var hon kvick nog att kalla honom för "Edward partyhands".

Det tyckte jag var så kul att jag satt och fnissade i fem minuter. Så går det när man dricker alkoholfri bärs.

När man dricker alkoholfri bärs bestämmer man sig dessutom att gå hem illa kvickt när en brud diskret försöker viska i sin killes öra att hon varit på toaletten och onanerat... för hans skull. Hon sa det inte så jäkla tyst som jag hade önskat och det var med bråd död jag gick på dass en sista gång innan jag försvann för att slippa höra fler otäckheter från salongsberusade bekanta.

Partypeppen

Ikväll var jag på födelsedagskalas. Det var en tid sedan jag träffade en av gästerna, Evo, och det såg ut som att ett antal organismer bosatt sig, idkat samlag och lagt ägg i hennes hår, så jag frågade som man bör:

- Fan, låg du just å knullade, rullade ur sängen och kom hit på fest ikväll eller?

- Nej, jag gjorde slut med min kille i förrgår.

Jahaaaa... ja, det var ju såklart också ett förklarligt skäl.

Lagbyte

Min kollega Eva har alltid varit lite missnöjd med mina relationer. Idag fick jag veta att det beror på att hon tycker att jag ska byta lag. Och lagbytet ska ske av den enkla anledningen av att hon tror att jag skulle må bra av att vara med en kvinna (eller kanske en uppsjö av dem, vad vet jag).

På stan figurerar reklam för Lee Lozanos utställning på Moderna Museet med den enkla
uppmaningen ”eat cunt for mental health”. Det känns som ett tecken. Eller ett av tre tecken. Först säger min kvinnliga gynka att jag har en fräsch livmoderstapp, reklamen uppmanar mig därefter att börja tugga skäggbiff och nu påstår Eva att jag borde bli lesbisk. På toppen av verket har min käre mor alltid hävdat att ”lebb, mjo, det borde man banne mig va”.

Så det är hög tid nu. Allt pekar på det. Tiden är kommen. Vid nästa fullmåne blir jag flata.

Morgonmöte

Imorse var jag hos barnmorskan för att få nya p-piller. Hej vad här ska pippas!

Nej, skämt och sido… men att starta måndagsmorgonen med skenor spretandes ur fittan är väl så där lagom skojsigt. Detta trots att kvinnan mellan mina ben säger att jag ska andas in och tänka att jag ligger på en strand vid söderhavet. Uppriktigt talat vet jag inte vilken position hon brukar ligga i på stränderna, men personligen ligger jag inte på det sätt som en gynstol tvingar benen till.

Hur som helst, underlivet under kontroll, ja så pass att barnmorskan säger att det ser väldigt fint ut. Sedan rättar hon sig som om ordet fint inte räcker till och börjar förklara hur vacker livmodertapp jag har. Jag har aldrig varit bra på komplimanger, rättare sagt är jag usel på att ta dem, men vad tusan säger man om någon påstår att man har en vacker livmodertapp? Framförallt om komplimangerna kommer medan personen i fråga har en lampa som lyser rätt upp i underlivet på en samtidigt som hon har en hand ingrävd mellan benen? ”Jaså? Eh… jaha”, säger man uppenbarligen, för det gjorde jag.

Men det här med min vackra livmodertapp. Sitter man inne på såna resurser vill man ju gärna flukta med dem och visa det vackra man har. Jag vet inte riktigt hur jag ska gå till väga. Börja hänga på krogen med ena foten på baren så att jag ger full insyn till min förträffliga tapp? Gärna med rätt belysning som kan belysa härligheten? En piercing där inne? Lite bling bling? Ja, förslag mottages tacksamt för den som vet hur man ska framhäva sina bättre sidor.

Där rök mitt goda rykte

På facebook brukar jag försöka hålla en allvarsam ton. Detta eftersom jag har halva arbetsbranschen som vänner på fejjan. Det innebär att jag mycket sällan gör statusuppdateringar och dylikt som kan ses av branschen.

Härom dagen tillät jag mig dock att kommentera min väns kommentar på min sida. För aldrig kunde jag väl ana att någon ur dansbranschen skulle klicka sig in på min profil. Tji fick jag! Så mycket för min återhållsamma och allvarliga ton.

Konkurrenskraftigt i Enskededalen

Vid det här laget hoppas jag att alla vet vem Skvalis är. Vet ni inte det får ni helt enkelt söka i bloggen. Skvalis är värd att känna till. Han är mannen med stort M.

Nu är det dock som så att Skvalis har fått konkurrens. I Enskededalen verkar det nämligen inne att vara lite kissig av sig. Pissar man inte på sin egen balkong som Skvalis gör så gör man som Mr Permobil.

Mr Permobil kör runt på ica i sin permobil, i cykelkorgen framtill ligger hans urinbehållare. Den ska man visst ha med sig vart man än åker inklusive till affären. Well ok... so far... men måste Mr Permobil verkligen låta bli att tömma urinbehållaren? Måste han stoltsera med sitt gula urin för allas åsyn på affären av alla ställen? Jag blir alltid lite illa till mods när jag lägger upp mina varor på rullbandet då jag fasar för att det kanske ska skvätta upp något ur hans cykelkorg. Bara så ni vet det, ett manligt bäcken saknar kork, och när den står så där på högkant i cykelkorgen så vet man inte riktigt vad som skulle hända om Mr Permobil plötsligt råkar gasa på lite. Vart försvinner vätskan då?

I dagens pedofil-tider

Fick den här länken av Råttan i morse:

http://svtplay.se/v/1880366/bolibompa/isabel_busar_med_julia?cb,a1364151,2,f,-1

Vad är det egentligen hon håller i precis där i början?