Nu tar vi det på japanska

Jag gjorde mig löjlig över Monicas fobi för en tid sedan och känner på ett sätt att jag borde äta upp mina egna ord. För alla som känner mig känner till min stora fobi för japaner. Ja, inte såna som trängs vid riksdagen, utan de där vitmålade med långt hår som går ryckigt och får människor att frysa till och dö av rädsla.

Som tur var verkar de vara utflugna ur min nuvarande lya, men när jag bodde i Sickla fullkomligt kryllade det av dem. Jag var övertygad om att de bodde under badkaret, för såna där japaner gör sånt.

Min fruktan gjorde att jag var tvungen att sova med kläderna på om natten så att jag fort kunde rusa ut ur lägenheten om en av dessa långhåriga damer skulle uppenbara sig i nåt hörn. Jag hade alltid lite ångest över om jag skulle låta tv:n stå på under natten då detta brukar bedöva skräckupplevelsen, dessvärre har det ju visat sig att japaner kan kliva ut ur tv:n och droppande gå med händerna utsträckta för eventuell strypning. Så beslutet om tv:n var med andra ord något av ett dilemma för mig.

Men... för det finns undantag när jag faktiskt inte lät mina badkars-kryp bekomma mig... när jag kom hem från krogen stadigt packad satt jag mig alltid på dass och skrek åt japanerna att "ikväll kan ni inte skrämma mig, för ikväll är jag full och bryr mig inte ett piss." Sen la jag mig naken och sov i ren protest.

Japaner ÄR farliga.