Skrattar bäst som skrattar sist

I veckan har jag arbetat med ett projekt som heter Bodies in Urban Spaces. Detta innebär att jag knatat runt på stan med 15 dansare och sett dem förvandla sig till skulpturer som de bygger av sina kroppar. ( gå och se, 26 + 27 augusti)

Hur som helst satt en av tjejerna och berättade hur hon under sommaren fått fågelbajs på sig tre gånger och hur mycket bajja hon fått på sig vid det senaste tillfälle. Jag skrattade gott åt henne och hann dessutom förundras över att jag faktiskt aldrig råkat ut för detta. Det borde ju typ vara lag på att detta skulle drabba mig.

Men tji fick jag för att jag skrattade åt dansaren. För rätt vad det var så föll en skit från skyn och landade rakt på mitt knä. Det var förövrigt kråkbajs som jag nu lärt mig är gult. Riktigt jävla äckligt senapsgult. Usch och fy paraply.