Coolt

Det är lustigt hur coolhet kan förändras över åren. De flesta som följt min blogg vet att jag idag anser att min coolhets-handske är bland det ballaste som finns. Det har dock inte alltid varit så. Som barn hade jag helt andra preferenser.

Jag tror att jag gick i femman. Jag, Elin J och Hortell hade köpt vårt första ciggpaket som skulle förbrukas under en kväll. Vi såg till att röka dem lite här och var, i klätterställningen, på gungan, i sandlådan och bakom gymnastiksalen på vår skola. När vi stod där bakom husknuten på idrottshallen så släppte Elin J plötsligt sin cigarett, den föll till marken varvid hon trampade på den för att fimpa glöden med sin sula.
- Hur coolt såg inte det där ut då? frågade hon oss.
Jag nickade långsamt, släppte min cigg på samma sätt och gnuggade fimpen ordentligt mot asfalten med mina svarta boots för att sedan utbrista:
- Mmm… men fatta med boots då?

Hypnotiserande melodi

I veckan har jag varit verksam som super technician. Dagarnas uppgift har bestått i att serva lampor vilket alla finner oroligt tråkigt. Alla utom jag, jag är lycklig så fort jag får bära mina coolhets-handskar.

Men höjdpunkten på dagen är ändå fikat. Inte på grund av att man blir ledig eller för att man får äta kakor. Min entusiasm grundar sig i den startsignal som går av i samband med fikat.

Ut på bryggan spatserar herr Larsson, våra blickar höjs mot skyn där han står ovan våra huvuden och ser ner på oss stackars arbetare på scenen. Sedan höjer han långsamt sin trumpet, för den mot munnen och spelar en trudelutt. Det är en kort visa men den säger mer än man tror. Vi släpper våra verktyg, följer tonerna från den gyllene leksakstrumpeten och marscherar upp för spiraltrapporna mot kaffekannan och småkakorna. Allt för den korta melodi som Jeppe låter ljuda ut över teatern.



OBS! Bilden hör inte till sammanhanget. Som ni kan se håller herr Larsson här en bastuba och ser inte helt nykter ut. I själva verket används en liten trumpet på 20 cm och Jeppe är betydligt mer skötsam på arbetstid.

Knäcka koder

Igår ringde min systerdotter Noam. Det lät typ:
- Goalööööglughhhöööbuööoaaa.

Jag lyckades slutligen tyda hennes krypterade koder. Det visade sig vara ett chiffer som betydde:
- Jag tycker du är ballast i världen moster Q. Jag vill bli precis som dig när jag blir stor och då ska jag också skaffa mig en coolhets-handske.

Sa det skulle komma till användning

Jag har fått god användning för min coolhets-handske.

Igår när jag skulle till Matilda på middag så slog det mig att damen i fråga har blivit daktolog. Med andra ord har hon blivit en riktigt CSI-agent, daktolog betyder nämligen fingeravtrycksanalytiker.

Troligt man vill gå runt i Mattis lya och lämna bevis efter sig hur som helst. Handsken åkte därför på redan i trappuppgången så att jag utan oro kunde ringa på dörrklockan. Man vet aldrig hur kriminell man blir i framtiden. Idag gick jag exempelvis mot rött.

Eldprovet

Ikväll var det eldprovet. Sista kvällen som Super Technician, och mina kunskaper ämnade granskas genom att jag skulle vara med och köra en föreställning. Jag klarade det galant med högsta betyg - vad kan man annars förvänta sig av en hjältinna?

Som tack för hjälpen fick jag en flaska champagne och en coolhets-handske. En coolhets-handske är en handbeklädnad man använder för att öka ballhetsgraden, jag har fått användning av mina många gånger under veckan.

På scenen dansades det street dance. Dansarna trodde att de var något. Jag insåg fort att jag kunde spinna på ryggen precis lika bra som dem… åtminstone om Sara puttade på.