Allt i kärlekens namn

När jag gick i femman så var jag kär i en kille som hade rakat hår och lång lugg.

Som elvaåring har man vidunderliga sätt att visa sin kärlek, min kärleksförklaring bestod i att införskaffa mig samma frisyr som herrn i fråga. Inte på egen hand då, för sånt gör man bara inte själv. Nej, Elin J från Teg var helt med på noterna och skulle också låta sitt hår falla offer för kärleken... trots att det var min kärlek.

Jag och Ella stod på skoltoan och lyfte på håret medan vi kammade luggen framåt. Vi skulle bli så jävulscht tuffa. Och jag var först ut...

På Klippstationen i Vännäs satt jag uppflugen i frisörstolen spänd av förväntan och saxen arbetade kring min arma hjässa. Hej vad det gick, och håret flög, och resultatet kom, och så även besvikelsen. På mitt huvud hägrade inte kärlekens frisyr. Monica som just anlände in i salongen satte snabbt ord på vad som försegick på mitt huvud:
- Men Q, du ser ju ut som Sune i Sunes sommar!!!

Det var först vid detta ögonblick som frisörskan behagade informera mig om att hon bestämt inte tänkt raka mitt huvud, för då skulle jag se skallig ut. Istället lät hon en stubb på ca två centimeter vaja på skallen, följt av en slokande lugg som klistrade sig mot pannloben.

Kvällen ägnades åt självmordsförsök. Livet var helt enkelt över. Ett tag sprang jag runt med den rostiga brödkniven från -69 pressat mot bröstet. I nästa stund hängde jag ner från balkongen på andra våningen med fötterna dinglande en meter från snödrivorna på marken. Morsan satt i soffan och skrockade något om att ta tjuren vid hornen. Jag förstår än idag inte varför hon inte tog mitt suicida infall på allvar. Frissen var på liv och död och jag kunde inte se annat än slutet.

Men jag tog mig levande genom kvällen och så även till skolan nästkommande dag. Det var med darrande röster mina klasskamrater berömde min nya frisyr. Det tog ca fem sekunder innan Elin J bestämt sig för att hon kanske inte skulle klippa sig ändå, vid närmare eftertanke, så här i efterhand, liksom, jag kanske förstod.

Jag tror jag förstår. De närmsta månaderna blev jag uppbjuden av tjejer på disco. Inget mot lesbiska förhållanden, men min kärlek hade vandrat vidare och jag ville inget hellre än dansa tryckare med Anders. Tji fick jag, när Åsa från Pengsjö tryckte sig tätt intill mig i hopp om att jag var en nyinflyttad pöjk törstig på kärleken.

Följa-John

Igår drog jag, Elin J och Matilda på Club Killers och skakade some serious bootie. Det blev närmare bestämt ful-dans för hela slanten och det dröjde inte länge innan okända människor joinade in i vårat infall. Det var plocka äpplen, aerobicsteg och vid tillfälle gick vi på alla fyra.

När jag gjorde det nya hippa danssteget "Elin-har-en-jättekuk-av-stål-mellan-sina-ben" så frågade en kille Elin om jag kanske var en aningen speciell. Ella var så god och upplyste grabben att jag hade en sjukdom. Av mystiska anledningar svalde han Ellas lögn med hull och hår. Resten av kvällen höll han sig på 20 meters avstånd.

Gräsänka

Rara Råttan (Andreas) har åkt till staterna. Han ska vara borta i 17 dagar!!!

Man brukar säga "När Råttan är borta, dansar katten på bordet" - men jag känner inte alls för att dansa, än mindre på bordet. Jag ska lägga mig under det och gråta mig till sömns dag som natt, sen ska jag stirra in i väggen resterande tid och tycka synd om mig själv. Ja, det ska jag!

Jag ska tala i tungor och spotta snus, sen ska jag göra roboten när jag ska ta mig fram. Jag ska dessutom endast tilltala folk med deras andranamn samtidigt som jag stirrar på deras hårfäste. Jag ska bli vad man kallar en otrevlig person. Armbåga mig fram på tunnelbanan och fråga folk om de käkat blängsylta. Det ska bli näst intill barbariskt, eller kanibaliskt, om det finns nåt ord som heter så.

Eller då så kommer Elin J från Teg och hälsar på mig, jag tar nån dag ledigt och sen dricker vi bärs till vi stupar. Det kan också va en idé!

Bokstavligen gå in i väggen

Det verkar som att jag, öl och väggar är en kombination som inte kan gå snett. Det är precis som att vi har en kärleksrelation som aldrig vill upphöra.

I lördags natt kom jag hem till Elin J i fyllan och villan och stapplade runt i mörkret för att försöka hitta sängen. Det var då väggen liksom tog sig mod och ville hälsa, det är alltid han som söker upp mig, jag har själv inte bett om inviten. Men dra åt helvetet vilken kyss jag får varje gång. Rätt i krysset. Den här gången på ögat. Det är med blixtar och dunder vi möts i en förening och sedan ramlar jag rakt i säng och somnar bort från mina otrogna fasoner med väggarna.

Väggen är dock aldrig så lättglömd. Jag har oftast ingen aning vem utav dem som stött på mig kvällen innan, men han gör sig påmind genom huvudvärk, illamående och härliga blåmärken. Den här gången fick jag mig ett blåöga. Det känns så däääär att säga att ”jag gick in i en vägg”… det kan lätt misstolkas. Allas elaka blickar på herr Råtta, och tänk, då är det jag som i själva verket är skiten och går runt och hånglar med väggar om natten. I’m a mean mother fucker!

Elin J sitter inne på svaren

Igår blev det brakfylla i de norrländska skogarna. Min kära mor fick hämta oss framåt tresnåret och ta del av när snillen spekulerar.

Jag vet inte hur vi kom in på det, men plötsligt sitter Elin J och diskuterar morsans fitthår... eller det icke existerande fitthåret kanske man ska säga. Mamma var nämligen snabb att informera oss om att det numer var väldigt glest och nästan bara små tussar kvar av hennes könsbehåring.

En ganska tankad Elin J tyckte självklart att hon skulle hjälpa mor min med problematiken. Därför föreslog hon att morsan skulle jobba på en comb over. Eller om man ordagrant ska säga hur hon uttryckte sig: "Meh Inga! Skaffa snelugg på fittan vettja!"

Smärtans tid

Under gårkvällen diskuterades barnafödande inte helt oväntat. I norrland spottar man ur sig ungar som en annan pappersmassafabrik. Annika satt med fet-magen och deklarerade att smärtor vid förlossning var det meeeest naaaatuuuurliga som fanns. Jenny dementerade att hon i helvetet aldrig skulle föda barn igen och att det var kvinnohatande sadister som uppfunnit barnafödande. Hon skulle fortsätta snittas om det så skulle komma en tredje ungjävel. Jag väljer att tro på Jennys version av förlossningar. Alla andra är mutade av Reinfelt.

Varför jag gäller att tro på Jenny beror främst på att Anka betedde sig som ett hjärntvättat, religöst offer. Som ett mantra kom detta naaaatuuuuurligaaaa tillbaka om och om igen. Det gällde fan allt. Man skulle bajsa på sig, det skulle göra så ont att man ville dö, det tog ett dygn av helvetet… men det var ju helt naaaaatuuuurligt och helt uuuunderbaaaaart.

Elin J från Teg bröt in med en viktig synpunkt: ”Jo, men det vore ju fint om alla upplevde förlossningen på samma sätt så man visste vad man hade att förvänta sig. Istället blir det ’Ledsen stumpan, nu var det du som fick dra nitlotten.Nu var det du som fick ligga med värkar i 32 timmar. Nu var det du som sprack från anus till navel. Det var du som fick framfall och kisssade på dig under de kommande tio åren.’”

Och med min tur vet jag precis vem som skulle dra den nitlotten om hon försökte sig på barnafödande.

Igår var vi på Lisebergs julmarknad, det var tomten också... Elin J från Teg tog därför tillfället i akt och önskade sig en julklapp av tomten.

Efter att hon hade köat med de andra barnen så ställde hon sig på knä framför tomten med mössan i handen och sträckte blygsamt fram sin önskelista. På den stod det:

"Hej tomten. Jag önskar mig bara Ulf i julklapp. Tack på förhand. /Elin J från Teg
PS. Tycker inte att det är för mycket begärt DS."

Tomten nickade allvarsamt och sa att han skulle göra sitt bästa.
- Ja, ropade Elin, Det är väl inte för mycket begärt?!
Och tomten upprepade att han skulle göra sitt bästa varpå Elin J snodde en kram och studsade ned för trappen till oss andra med hopp om att hennes kärlek Ulf skulle återvända till henne.

Själv önskar jag mig mans-torterar-verktyg i julklapp, och möjligtvis en Wolverine, om jag tänker efter riktigt noga.

Götelaborg here we come

Just nu blåser jag och tjejerna fram på E20 mot Götet. En helg i vänskapens tecken hägrar och snacket går i bilen.

Elin J från Teg undrar om slidmuskler. Måste hon verkligen gympa dessa? Är det ett måste? Hon vill ju inte slösa alla julklappspengar på geishakulor. Monica sitter för närvarande i telefonkö till sjukvårdsupplysningen för att reda ut underlivets mysterier. Vad gör man inte för att få tiden att gå...

Moderskeppet anopar

Min chef, The Vörv, har fått för sig att hon ska lura alla att jag är hennes dotter. Det började med att vi var på mexikanen nere på hörnet varpå tjejen i kassan frågade om jag var min chefs dotter. Jag sa nej, The Vörv skrek ”JA”, klämde fast min skalle mot hennes bröst och utropade att jag var hennes svenska dotter.

Nåväl… låt gå. Jag får väl vara det.

Igår var jag, The Vörv och Elin J från Teg ute och dansade rumpan av oss på Club Killers. När de hade stängt så kom några killar fram till oss och försökte febrilt få med oss på efterfest. The Vörv drog åter igen rövaren om att jag var hennes dotter, denna gång utökat med Elin J som dotter nummer två. Dessvärre var vår nytillkomna mor inte så engagerad i sina barn som man hade kunnat önska. Närmare bestämt så lät det så här:

- Det här är mina två döttrar! Det här är Q, och det här är… eh, ja… hennes namn minns jag faktiskt inte riktigt.

Killarna kollade förskräckt på The Vörv och undrade nog om Elin J skulle till att börja gråta eller ej.

Genier filosoferar

Syster: Har ni någonsin fjärtat natten så att ni väckt er själva?

Jag: Eh... nej!

Elin J från Teg: Alltså mina fisar låter inte så högt, de luktar mest.

Syster: Ja, men jag menar ju det... att man vaknar av att det luktar så jävligt.

Elin J från Teg: I så fall... Eh... nej!

Mustaschfobi

Min söta, underbara Monica. Hon är den positiva damen med två stora rädslor – råttor och ansiktsbehårig. Hon får rysningar vid blotta tanken på dessa ting.

När jag hade träffat John i lite mer än en månad beslutade jag mig för att berätta för Monica om min nyfunna skatt. Det var miljoner frågor från henne och jag svarade så gott jag kunde. Jag berättade att jag fortfarande var skeptisk och att jag sökte efter fel hos honom - jag har alltid varit av åsikten att det är något stort fel med karlar jag träffar. Monica fnös åt mig då hon är kvinnan som alltid tror på kärleken.
- Äh, vad löjlig du är, sa hon, berätta hur han ser ut istället.
- Nå… Han är mörkhårig, brunögd, många tatueringar, en stor krullig mustasch…
- STOPP!!! utbrister Monica, du kan sluta söka efter fel, där har du det ju. Karln har ju mustasch för tusan!!!

För några veckor sedan ringde hon mig på nytt. Elin J från teg hade visat henne bilder av John och Monica ville bara meddela mig som allra hastigast att:
- Om jag håller för nedre delen av hans ansikte, ja, då ser jag faktiskt att han är snygg.

Och så glad hon kunde låta på rösten när hon sa detta, som om hon övervunnit sin rädsla för min karl. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra när de ska ses. Kanske får John gå runt som burka på Vännäs gator och torg för att inte råka skrämma livet ur söta, rara Monica.

Surprise

Idag gick jag in på facebook och fick följande meddelande: ”Elin Johansson tagged a photo of you”.

Nyfikenheten tog över hand och jag klickade på länken till fotografiet bara för att finna en bild som gör att man blir så lycklig, så lycklig. Texten till bilden var gullig, där stod ”vackra, fina, underbara”. Varmt om hjärtat… tills man ser vad bilden föreställer.

Jaha, Elin J från Teg bestämde sig plötsligt för att slänga upp en bild av mig för allmän beskådning där jag ser ut som att jag drabbats av påssjuka och gråstarr. Och av mystiska anledningar sitter jag och kramar min nya pojkvän John von Långkalsong som ser ut som om han fått en släng av mongolism i nyllet.

Vad fan! Nu kommer ju alla tro att jag gått och gängat mig med en karl som bor på gruppbostad och att jag sedan smittats av hans onda killbaciller.




P.S. Jag vet att detta inlägg är otroligt politiskt inkorrekt, men jag skriver i vredesmod. D.S.

De kom, de såg, de segrade

Haft besök av Elin J från Teg i helgen. Roligt tycker fröken Q som legat i soffan med tant J och filosoferat över vad de ska äta mest hela tiden.

Lördagen spenderades i alkoholens tecken och John trodde sig kunna supa en norrlänning under bordet. Hur tänkte han då? Efter att ha utmanat Elin J så blev det shots-race och trots att John hela tiden trodde sig ligga steget före så slutade kvällen med att jag och Elin dansade på en avdäckad John. Vi slet i ögonlocken på honom och jag försökte mig på min allra hetaste dans för att få honom på benen på nytt, men han var ute ur leken, besegrad av två damer på 158cm vardera. Jag undrar bara: Hur känns det?

Coolt

Det är lustigt hur coolhet kan förändras över åren. De flesta som följt min blogg vet att jag idag anser att min coolhets-handske är bland det ballaste som finns. Det har dock inte alltid varit så. Som barn hade jag helt andra preferenser.

Jag tror att jag gick i femman. Jag, Elin J och Hortell hade köpt vårt första ciggpaket som skulle förbrukas under en kväll. Vi såg till att röka dem lite här och var, i klätterställningen, på gungan, i sandlådan och bakom gymnastiksalen på vår skola. När vi stod där bakom husknuten på idrottshallen så släppte Elin J plötsligt sin cigarett, den föll till marken varvid hon trampade på den för att fimpa glöden med sin sula.
- Hur coolt såg inte det där ut då? frågade hon oss.
Jag nickade långsamt, släppte min cigg på samma sätt och gnuggade fimpen ordentligt mot asfalten med mina svarta boots för att sedan utbrista:
- Mmm… men fatta med boots då?

Svar på Elin J:s vykort

Om Elin J skickar vykort från utlandet, så skickar jag från jobbet.

Ett stycke kort lägges på lådan idag:

"Kära Elin J från Teg

Jag har hittat killen du drömde om. För visst hade han långt, mörkt hår, blå ögon och gillade att slicka på fötter? Du glömde dock säga att han tenderar att peta sig i stjärten medan han talar och helst luktar på fingret därefter. Du sa heller inte att du spenderat natten med honom och Meat Loaf.

Kram /Din Q"

Mottaget vykort från Gran Canaria

"Hej Skrutten!

Är på 'semester' med påsen, och i natt drömde jag om dig och din vän. Han hade långt svart hår och blå vackra ögon och nu måste du presentera oss för varandra. Han ville bli slickad på fötterna om det är någon hjälp. Ring när du vet vem han är! :)

Puss/Elin

PS. Jag saknar dig DS"

Vad falls?

Plötsligt utbrister Elin J:

- Men alltså... Min morfar har för i helvete världens längsta balle.

Stekare

Ibland kommer jag på den goda idén att jag ska råbränn. Råbränn är ett uttryck min pappa myntat, vilket i själva verket betyder att man ska sola hänsynslöst. Meningen är att man ska bli brun, men som oftast blir jag bara väldigt röd.

Detta har hänt idag. Jag tror inte ens mina tankar snuddat vid råbränn, men likförbannat är jag knallröd på noga utvalda punkter av kroppen och ansiktet. Jag ser ut som en kokt hummer. Att jag dessutom haft på mig solglasögonen hela dagen resulterar i en ordetligt röd näsa som signalerar väg för borttappade själar i deras mörka värld.

En gång när jag skulle råbränn i Barcelona så slängde jag in bikinitrosorna i röven, tänkte inte på att smörja in mig och somnade sedan liggandes på mage på stranden. Följaktigen skrek jag hela vägen hem till hotellet. Jag grät på sängen, liggandes på mage, medan Elin J smörjde in mig med kylbalsam. Men det värsta med solbrännan var när jag skulle kissa. Väl nere med stjärten på dass så upptäckte jag att skinnet på röven hade fastnat i toalettsitsen. Jag kan förtälja att det inte var det minsta behagligt att ta sig loss från den situationen.

6A mot 6B

Varje år spelar våra gamla klasser mot varandra i barfota-fotboll i anslutning till Vännäsdagarna. Ingen skillnad i år heller, förutom att jag var så förstörd att jag vägrade klä mig utan gick dit iförd pyjamas. Det var dock ingen som reagerade... För i Vännäs finns det alla sorter.

Vad jag skulle berätta var dock inte om min utstyrsel (detta är ingen modeblogg), jag skulle heller inte berätta att jag fastnade i ett staket på väg till matchen och att Elin J åtminstone ville ha BH under pyjamasen jag tvingade henne att bära. Jag nekade henne först varpå hon lyfte tröjan och pekade på pattarna. Jag uppmande henne då att omgående ta på sig en BH.

Vad jag skulle berätta är något jag skäms över. Något som plötsligt fick mig att förvandlas till den absolut sämsta feministen genom tiderna. Det skulle vara ett skämt, men det fick oanade konsekvenser och slutade i total tystnad, höjda ögonbryn och sedan en skrattsalva riktad åt min dumhet.

Vi låg nämligen under och plötsligt gör Matilda i min klass (enda bruden som spelade för övrigt) ett fantastiskt snyggt mål varpå jag skriker:
- Heja Matilda. Vi tjejer kan också!!!
Ööööhmmm... Hur tänkte jag då? Det var då alla blickar vändes mot mig och jag insåg att jag gjort mig till åtlöje. Simon skakade på huvudet och sa att om jag på detta skulle säga "Girlpower" så kunde jag lika gärna gå hem. Jag la om taktiken och drack lite mer öl istället. Låta maten tysta munnen.

Torr i halsen

Jag är just nu i norrland hos min mamma då det är Vännäsdagarna i helgen. En festival som tog knäcken på mig. Igår kräktes jag tre gånger. När jag och Elin J vaknade på morgonen kände vi oss urholkade och jävliga. Det slog oss att vi troligtvis inte kunde gå. Men vi var ju hos min mor så det löste sig. Jag plockade helt sonika upp mobiltelefonen och ringde på morsans telefon.

- Hej, det är från övervåningen. Vi behöver något att dricka.

Och tro på tusan att Perra kom upp med en guldbricka åt oss belarmad med vätska. Vi fann mycket snart att den roomservice vi hade hittat på att vi hade, i själva verket fungerade så vi ringde ner till mamma några gånger till. Fick huvudvärkstablett och annat man kan behöva när man supit bort halva hjärnan.

Men när jag ringde ner och bad att Perra skulle byta musik sa mamma ifrån, och därefter verkade det som att Perra ville straffa oss. Jag trodde inte att han kunde spela sämre musik än äckel-Chicago men då hade jag inte anat att han skulle ta till Per Gessle. Fy fan i helvetet. Karln borde kastreras och sedan gömmas i underjorden så vi slipper alla hans sommarplågor. Lägg sedan till en Perra på luft-trumpet och luft-saxofon så vill man helst somna om. Voj öde, bakfyllan.