Inlägg
Efter en bloody mary finner jag mig själv rota efter mina gamla avbrutna cigaretter i papperskorgen. Man har sjukt bra disciplin måste jag säga...
Men cigg dränkt i kaffesump funkar det med - uppenbarligen!
måndag 4 januari 2010
Konspirationer bakom min rygg
Jag känner mig en aningen förd bakom ljuset, jag känner mig lurad – det är min syster och Matilda som konspirerar mot mig. Hittade rena rama bedrägeriet på facebook, det var bara tur att jag snubblade över det. Nu vet jag i varje fall att de två damerna inte är att lita på. Som bestraffning hänger jag ut deras konversation till allmän beskådning:
Syster: Grattis på födelsedagen! Hoppas den varit strålande!
Matilda: Tack! Japp det vart den i samma stund som din söster sjöng det finaste hon kunde i ekomicken.
Syster: Du har inte så höga krav mao? :)
Matilda: nope. :)
Jag fattar ingenting. Här har man övat och övat inför Idol 2010 och sen får man den här skiten tryckt upp i ansiktet. Jag säger ju att världen är upp-och-ner-vänd.
Syster: Grattis på födelsedagen! Hoppas den varit strålande!
Matilda: Tack! Japp det vart den i samma stund som din söster sjöng det finaste hon kunde i ekomicken.
Syster: Du har inte så höga krav mao? :)
Matilda: nope. :)
Jag fattar ingenting. Här har man övat och övat inför Idol 2010 och sen får man den här skiten tryckt upp i ansiktet. Jag säger ju att världen är upp-och-ner-vänd.
söndag 3 januari 2010
Upp-och-ner-vända världen
Igår skedde något mycket mystiskt. Jag såg en japansk skräckfilm, och jag blev inte rädd.
Jag är damen som sedan upptäckten av The Grudge gråtit blod om nätterna eftersom jag fasat för svart hår och japaner. Somrarna är värst. I Stockholm vimlar det av dem och de tenderar alltid att stanna mitt framför fötterna på en. Som om det inte vore nog att de skrämmer slag på mig med sin blotta närvaro.
Jag har legat påklädd om nätterna för att snabbt kunna smita ut om någon japan skulle kräla fram ur garderoben. Jag har dessutom haft stora fobier att ha tv:n på eftersom jag sett att det är ur dessa dumburkar som japanerna tar sig fram. Under sängen har jag vägrat kolla och därför blundat hårt när det ska till att dammsugas där under. Annars bor japanerna främst under badkaret. Jag har på fyllan stått och raglat i badrummet, pekat finger åt karet och skrikit att jag för i helvetet inte är rädd, att jag är packad och att jag inte bryr mig om deras vitmålade nyllen. Sen har jag slocknat av utmattning och troligtvis blivit sexuellt våldförd av alla japaner som uppenbarligen vill flytta in i samma lägenheter som mig.
Men igår såg jag The Ring, blev inte det minsta rädd. Ok, jag ryckte till när jag såg en larv, men annars rådde filmen inte på mig. Jag är en ny människa! Fattar ingenting. Allt är bara konstigt… Precis när jag trodde att jag fått kläm på mig själv och allt.
Jag är damen som sedan upptäckten av The Grudge gråtit blod om nätterna eftersom jag fasat för svart hår och japaner. Somrarna är värst. I Stockholm vimlar det av dem och de tenderar alltid att stanna mitt framför fötterna på en. Som om det inte vore nog att de skrämmer slag på mig med sin blotta närvaro.
Jag har legat påklädd om nätterna för att snabbt kunna smita ut om någon japan skulle kräla fram ur garderoben. Jag har dessutom haft stora fobier att ha tv:n på eftersom jag sett att det är ur dessa dumburkar som japanerna tar sig fram. Under sängen har jag vägrat kolla och därför blundat hårt när det ska till att dammsugas där under. Annars bor japanerna främst under badkaret. Jag har på fyllan stått och raglat i badrummet, pekat finger åt karet och skrikit att jag för i helvetet inte är rädd, att jag är packad och att jag inte bryr mig om deras vitmålade nyllen. Sen har jag slocknat av utmattning och troligtvis blivit sexuellt våldförd av alla japaner som uppenbarligen vill flytta in i samma lägenheter som mig.
Men igår såg jag The Ring, blev inte det minsta rädd. Ok, jag ryckte till när jag såg en larv, men annars rådde filmen inte på mig. Jag är en ny människa! Fattar ingenting. Allt är bara konstigt… Precis när jag trodde att jag fått kläm på mig själv och allt.
torsdag 31 december 2009
Gott nytt år!
Så här lagom till nyårsafton har jag tappat rösten. Enligt (förvisso osäkra) källor låter jag som en trettonårig pojkspoling.
Det är inte det minsta sexigt med hes röst. Den spricker ständigt och åker upp i falsett. Jag som hade lovat John att sjunga födelsedagssång med min allra finaste röst, han blev mäkta besviken när jag ringde och förtäljde att detta inte var möjligt. Jag tror jag hörde honom snyfta till på andra sidan luren.
Så ikväll när jag ska ha fest kommer jag få köra charader istället för att prata. Kommer bli saligt muntert när jag ska signalera mina behov framåt småtimmarna. Vet inte om jag ska jucka frenetiskt mot nåns ben eller bara klippa frenetiskt med ögonen medan jag försöker slicka mig själv på nästippen. Det återstår att se.
Gott nytt år på er allihopa.
Det är inte det minsta sexigt med hes röst. Den spricker ständigt och åker upp i falsett. Jag som hade lovat John att sjunga födelsedagssång med min allra finaste röst, han blev mäkta besviken när jag ringde och förtäljde att detta inte var möjligt. Jag tror jag hörde honom snyfta till på andra sidan luren.
Så ikväll när jag ska ha fest kommer jag få köra charader istället för att prata. Kommer bli saligt muntert när jag ska signalera mina behov framåt småtimmarna. Vet inte om jag ska jucka frenetiskt mot nåns ben eller bara klippa frenetiskt med ögonen medan jag försöker slicka mig själv på nästippen. Det återstår att se.
Gott nytt år på er allihopa.
tisdag 29 december 2009
Alla som inte gillar Gerd räcker upp handen nu!
Bussen på väg hem från norrland var ett smärre helvete. Eftersom jag kräkts på morgonen hävdade jag bestämt att jag var magsjuk vilket skulle skrämma bort eventuell idiot som skulle sätta sig intill mig. Min plan fungerade dock dåligt. Kvinnan som ville ha platsen skrattade bort min magsjuka med att hon hade småbarn, snodde åt sig fönsterplatsen med argumentet att jag skulle hinna in på dass om jag behövde kräkas och sedan satt alla andra i bussen och hatade mig för min påhittade magsjuka. Det visade sig att jag hade kräkts av nervositet. Något jag senare ropade högt i telefonen för att alla hatiska blickar skulle upphöra.
Detta var dock inte helvetet. Helvetet följde med kvinnan Gerd.
Det skulle vara en buss utan stopp. Det vill säga en timma snabbare resa. Istället för matstopp har man istället en kvinna som kommer och säljer gottis av olika slag på bussen. Vår tant hette Gerd och hon hade tunnbrödrullar och varmchoklad till försäljning. Hade var det rätta ordet… när det väl var min tur att beställa så fick jag en sketen ostmacka i plastfolie och varmvattnet på bussen var obefintligt varvid ingen kunde få sitt kaffe/te/choklad.
Besvikelse… men man trugade ju i sig lik förbannat. Jag hade inte ätit sedan morgonen och detta hade jag ju kräkts upp, så hungrig var man. Den sketna, jävla mackan fick tryckas in i truten utan något att skölja ner med, men vad gör man inte i krisläge?
Precis när jag hade satt i mig min smörgås så var det hög tid att släppa av Gerd med sina smörgåsar, och vad säger busschauffören då? Ja, vad säger han då?
- Jaha, då stannar vi här för en trettiominuters matpaus.
URSÄKTA MIG?! Men framför mig hägrade en Frasses-skylt, en skylt som skvallrade om smältost på pommes och jag hade precis tryckt en äcklig macka så torr att den fastnat i gommen. Hög tid att hosta fram att vi skulle ha matpaus. Verkligen!
Jag bara undrar, vem hade köpt Gerds gamla smörgåsar om vi vetat detta?
Förövrigt tog resan en timma längre än beräknat och jag klev av bussen formad som en ostbåge.
Detta var dock inte helvetet. Helvetet följde med kvinnan Gerd.
Det skulle vara en buss utan stopp. Det vill säga en timma snabbare resa. Istället för matstopp har man istället en kvinna som kommer och säljer gottis av olika slag på bussen. Vår tant hette Gerd och hon hade tunnbrödrullar och varmchoklad till försäljning. Hade var det rätta ordet… när det väl var min tur att beställa så fick jag en sketen ostmacka i plastfolie och varmvattnet på bussen var obefintligt varvid ingen kunde få sitt kaffe/te/choklad.
Besvikelse… men man trugade ju i sig lik förbannat. Jag hade inte ätit sedan morgonen och detta hade jag ju kräkts upp, så hungrig var man. Den sketna, jävla mackan fick tryckas in i truten utan något att skölja ner med, men vad gör man inte i krisläge?
Precis när jag hade satt i mig min smörgås så var det hög tid att släppa av Gerd med sina smörgåsar, och vad säger busschauffören då? Ja, vad säger han då?
- Jaha, då stannar vi här för en trettiominuters matpaus.
URSÄKTA MIG?! Men framför mig hägrade en Frasses-skylt, en skylt som skvallrade om smältost på pommes och jag hade precis tryckt en äcklig macka så torr att den fastnat i gommen. Hög tid att hosta fram att vi skulle ha matpaus. Verkligen!
Jag bara undrar, vem hade köpt Gerds gamla smörgåsar om vi vetat detta?
Förövrigt tog resan en timma längre än beräknat och jag klev av bussen formad som en ostbåge.
måndag 28 december 2009
Papp-huvve
Jag är sjuk och bedrövlig. Låg i sängen och stirrade i taket när Emil hörde av sig.
Han berättade om en snubbe han träffat. Om den stora famnen och närheten. Då berättade jag om killen i H&M-katalogen som jag upptäckt efter dagens postleverans. När Emil berättade om hud mot hud metoden så tryckte jag tidningen hårt mot ryggen och tänkte att H&M-killen skedade mig. Man vill ju inte vara sämre än Emil direkt.
Det är en jäkla massa action i mitt liv just nu med andra ord. Tusen friare i min säng. Alla gjord av papp.
Han berättade om en snubbe han träffat. Om den stora famnen och närheten. Då berättade jag om killen i H&M-katalogen som jag upptäckt efter dagens postleverans. När Emil berättade om hud mot hud metoden så tryckte jag tidningen hårt mot ryggen och tänkte att H&M-killen skedade mig. Man vill ju inte vara sämre än Emil direkt.
Det är en jäkla massa action i mitt liv just nu med andra ord. Tusen friare i min säng. Alla gjord av papp.
söndag 27 december 2009
Dofter juletid
Jag och syrran satt på ett café i Umeå under julen. Där hade även en fet man med ohygglig svettproduktion placerat sig. Jag kände inte mycket, ty jag var bedövad av mina egna spritångor, men systra mi, som är gravid, plågades vilt av mannens odör.
När vår kära mor kom för att hämta oss så fick hon också ta del av den ljuva doft som upptog de närmare 120 kvadratmeter på fiket. Hon ryggade tillbaka något och satte handen för munnen. Sen ställde min mamma sig och stirrade genom rummet på mannen. Medan hon gjorde detta så började hon hulka… högt! (det är inte för intet jag har lätt för att kräkas, det har jag så snällt ärvt av morsan).
Efter ett tag bytte svettgubben plats och satt sig i ett annat rum. Konstigt tyckte mamma, varför byta rum bara så där? Jag upplyste henne som hastigast att inte alla människor föredrog att bli betraktade under kväljningar.
När vår kära mor kom för att hämta oss så fick hon också ta del av den ljuva doft som upptog de närmare 120 kvadratmeter på fiket. Hon ryggade tillbaka något och satte handen för munnen. Sen ställde min mamma sig och stirrade genom rummet på mannen. Medan hon gjorde detta så började hon hulka… högt! (det är inte för intet jag har lätt för att kräkas, det har jag så snällt ärvt av morsan).
Efter ett tag bytte svettgubben plats och satt sig i ett annat rum. Konstigt tyckte mamma, varför byta rum bara så där? Jag upplyste henne som hastigast att inte alla människor föredrog att bli betraktade under kväljningar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)