onsdag 28 maj 2008

Hur man än vänder sig har man rumpan bak.

Det händer bara mig. Alltid mig.

Jag och Kimman var på H&M under min lunchrast och plötsligt kändes som om nån tog mig på häcken. Det visade sig vara en bruttas väska som puffat till mig lite, men av ren reflex så lät jag ändå handen borsta över stjärten. Då kände jag att där var något kladdigt så jag vände mig om, putade med röven och bad Kim ta bort vad det var som hamnat på min bakdel.

Kim brast ut i asgarv och sa att jag fick ta bort det där själv. Jag speglade rumpan och fick syn på en snor-loska som satt sig PRECIS RAKT PÅ prutten. Den var så exakt placerad att man kunnat tro att det var en blötfis som hamnat på fel sida brallan. Efter att vi skrattat så mycket att vi var nära att kräkas fick jag fatt på en servett att torka mig i röven med. Det kändes ytterst olustigt att stå inne i en klädbutik och torka sig baktill.

Nu sitter jag på mitt kontor i trosor och undrar vad alla kommer att säga när jag ska gå på eftermiddagsfikat. Räknas det som förargelseväckande beteende om man glider runt i småbyxorna?

5 kommentarer:

Anonym sa...

LOL!

Anonym sa...

det var därför du gick omkring i handuk! trodde det var en ny kjol.

GeishaQ sa...

Lilla jag som skapar modeflugor.

Anonym sa...

oh girl! Det är söndag och jag är små-deppad för att jag ska börja jobba igen i morgon. Har precis tagit mig i kragen och sminkat mig, vilket tog mycket av min icke existerande energi denna söndag. Så börjar jag läsa din blogg och gissa vad som händer!? Jag garvar så jag trillar av stolen (och jag satt på en hög bar-stol), sminket bara rinner, jag blir på toppen humör och tränar dessutom magmusklerna bättre än på Tess pass (och det är inte lite, you know). Så summan av kardemumman: Dumma dig som förstör min helt perfekta depp-söndag och gör detta till en kanon dag! Förbaskade onge, som mormor brukar säga. Dags att sminka om sig. :-)

GeishaQ sa...

Ah, man är glad om man kan få någon att skratta. Så mycket skit som jag skriver så... Men loskan i röven var så jävla typiskt mig. Det vara händer liksom.