tisdag 23 september 2008

Westman, O min älskade Westman

På väg ut från mötesrummet:
- Vad är jag sugen på för mat tro?
- Du kanske ska köra på Westmans, säger Åsa.

Smärtan i hjärtat! Westmans… denna vidunderliga restaurang jag förgäves sökt men aldrig funnit trots flertalet vägbeskrivningar. Jag suktar efter deras små lunchlådor som mina kollegor ständigt bär in i fikarummet. Jag trånar efter dess salladsbuffé jag skymtar över borden, men jag tycks aldrig finna regnbågens slut.

Mina arbetskamrater tycker att det är så kul att jag aldrig hittat Westmans att de har ingått i en hänsynslös pakt mot mig. INGEN får berätta för mig vart matstället ligger, det har blivit en oskriven lag. De viskar om hemliga gångar som mynnar i vår källare och de flinar brett när de spatserar in med en påse fylld med Westmans mat. Jag låtsas att jag inte bryr mig och sväljer en tugga till av min böngryta jag ätit fyra dagar i rad.

Men en dag… en dag ska jag finna Westmans, och då kanske jag kan torka bort Oskars elaka grin.


3 kommentarer:

a.h. sa...

http://hitta.se/viewdetailsplace.aspx?streetnumberid=100481716&showstreet=true

a.h. sa...

Bekant vore nog att ta i, men jag hittade din blog genom Johannas sida. Johanna i sin tur är jag bekant med genom Aksel. Du har ett härligt skrivspråk, hoppas du inte tar illa upp att jag kikar in! Lycka till med Westman!

Anonym sa...

Jag tankte just foresla hitta.se. Men nan hann fore...typiskt. Lycka till iaf ;)