Sladdertissar

På jobbet kan man få massage. Det gillas! Vår teaterchef frågade mig i förra veckan hur jag brukar gå till väga när jag ska klä av mig på överkroppen. Om jag tar av mig allt eller ej. Jag sa att jag som oftast tar av mig till BH och att massören sen får knäppa av den när jag ligger på mage.

- Jag bara sliter av mig allt, utropade chefen.
- Ja men konstigt då, svarade jag, vem fan skulle vara intresserad av dina hängiga kärringbröst egentligen?

Hon blev inge glad… och jag ser fram emot löneförhandlingarna.

Bristvara

Igår fick jag ett sms som dikterade ett "du e fin". Det var trevligt. Jag kände mig smärre vacker då jag precis stått och snutit mig i handen i brist på toapapper. Nöden haver ingen lag. Om jag glömmer köpa dasspapper ikväll så blir det torka sig i röven med "du e fins"-handuk. Rätt ska va rätt.

Kattvakt 2

I påsk ringde det plötsligt på dörren. Det finns bara en person som kommer oanmäld och ringer på min dörr – Jehovas Vittnen.

Eftersom jag precis hade hällt upp fett mycket hårskum i min hand och dessutom hade en katt på besök som gärna vill ut trots att hon är en innekatt, så stod jag inför ett problem… Jag blir dock alltid så glad när jag får oväntat besök så jag öppnade dörren utan att tänka speciellt långt.

Med händerna fulla av skum och katten klättrandes runt rygg, hals och bröst med klorna utfällda försökte jag snabbt avklara månadens konversation om Gud och Jesus. Jag ryckte åt mig broschyren, skrek att han var välkommen åter med nästa månads upplysning och blev halvt sönderflådd under tiden. Mjau, fräs, tjo!

- Vilken fin katt du har, la Jehovas till innan han gick.
- Tack, det är inte min, sa jag missnöjt och ville mest av allt slänga kattfan i ansiktet på mannen. Inte för att det är något fel på mannen från Jehovas, han ser snäll ut, utan för att katten gett mig den fetaste utsmyckningen på hela bröstet med sina kattsandstrampande klor. Dessutom hade den kräkits på mitt golv. Och som Noam sa ”det är äckligt”.

Q på pressbyrån

- Ett paket Nicotinell lakrits 2 mg.

- Det är bara du som köper dem där faktiskt.

- Jaha, då ska jag göra det lite extra roligt och be om röda hårda prins också.

Butiksbiträdet, gubben bakom mig och jag kom överens om att jag faktiskt fick röka nu när det ändå var påsk och allt. Det var ju inte för intet som Jesus blev uppspikad på korset och sedan återuppstod. Då får man röka.

På kvällen var det dock någon som inte alls tyckte att såna argument höll och tog till fulknep så som "är snus och cigaretter mer värt än mig?". Vad falls? Strö dåligt samvete på det där viset. Det var bara att kasta bort snusen och ge bort ciggen. Så NU är det på riktigt. Nu ska jag sluta, igen. Åtminstone till jag faller dit på nytt. Promise!

Ljudligt

Från mina grannar ovanpå hörs ibland ett mystiskt ljud. Råtttan säger att de har en gammal kärring som de släpar över golvet så att löständerna tar i och hackar. Och när man hör efter så låter det ganska exakt som så, plus gamla gula naglar som drar i parketten.

Idag frågade jag min granne om det kunde tänkas vara på detta vis. Han sa att det nog inte låg till som så, utan att det snarare var katterna eller bebisen som lät. Jag sa att de ögonblickligen skulle skaffa en kärring att släpa istället, för det var mycket coolare.

Lekfullt

Idag var jag, syrran och Noam i parken och lekte. Vi placerade oss i sandlådan för att bygga kaka och ett annat barn satt inte långt ifrån och härjade med en spade.

Det dröjde inte lång tid innan sand började vina åt vårt håll. Jag fick en dusch över hela min handväska varpå vi snällt bad barnet att slänga sanden åt ett annat håll. Det funkade ju bra... i ca en minut.

Snart började ungen medvetet med ett ondskefullt uttryck att hiva sand mot oss igen. Och trots mina menande blickar upphörde inte duscharna. Ungen var rödhårig, ful och inom kort låg han/hon/det bland topp fem på min hatlista. Jävla preventivmedel!

När sen ungen började grina och visade sig heta Kosmos så var saken klar. Ungen toppade hatlistan och gick segrande ut som nummer ett. Galonisar bar den också. Fy fan säger jag bara.

Och för övrigt... Kosmos? På riktigt?!

Kattvakt

Jag är kattvakt under påsken. Min mor sa att jag säkert skulle vilja skaffa katt efter det – jag vill inte skaffa katt.

Det är min kollegas två kissar. En som jag hela tiden tror att jag har tappat bort för den är så feg att den gömmer sig på de mest otippade ställena. Jag sätter hjärtat i halsgropen stup i kvarten när jag tror den smitit någonstans. Imorse hittade jag den inlindad i mina gardiner.

Katt nummer två som kallas Puss är inte det minsta pussig, den är mest jobbig. Jamar utan att vilja något, följer efter mig vart jag än går och envisas med att stå på min diskbänk och stoppa huvudet i min matlagningskonst. När jag ska gå hemifrån så måste jag bära in henne i sovrummet, springa till dörren och snabbt ta mig ut innan hon hinner fatta vad som händer. Puss vill nämligen också gå ut men är en innekatt. När jag tagit mig ut och låst så tittar jag in på Puss genom brevinkastet och räcker ut tungan åt henne.

Puss fräser åt den andra katten och hytter med tassen. En elak jävel helt enkelt. Därför tror jag att det är hon som var god nog att lägga en bajskorv på min badrumsmatta igår kväll. Jag ska skylla allt på Puss i fortsättningen. Dagens bakfylla skylles därför också på kattskrället, för att inte tala om att hela min lägenhet förvandlats till en låda kattsand. Fötterna blir sannerligen peelade om jag försöker gå i badrum/hall/kök.

Så… om jag är sugen på att skaffa katt? Nej tack.