Smedens barn räds inte av gnistor

Dagen innan jag skulle åka hem till Stockholm så tittade jag förbi pappa för att hämta en gigantisk resväska som han ville ge bort. På väg från pappa tänkte jag att jag skulle spela mina kusinbarn ett spratt så jag släpade med mig min resväska till dem och ställde mig vid deras sida där de låg i sandlådan och gjorde något vi senare kom att kalla chilitårta.

- Jaha barn, jag hade tänk att ni skulle hoppa ner i den här väskan så kan jag ta med er hem till Stockholm.

Lilla Leon och Nathalie tittade frågande på mig. Jag fortsatte att berätta att de fick nog om plats båda två och att det bara tog nio timmar varpå jag sedan skulle jag packa upp dem.

- Men vi ska ju bada, utbrast barnen.

Jag funderade ett tag men sa sedan:

- Men om jag häller ner lite vatten i resväskan så kan ni väl ligga och plaska där inne medan vi åker? Vi kör liksom två flugor i en smäll.

Det blev inte så… Men Leon frågade mig vart jag skulle ta vägen och jag berättade att jag först skulle in till Umeå och hälsa på några kompisar och sedan skulle jag till Stockholm.

- Ja, men när du varit färdigt i Stockholm så kan du väl komma hit så kan vi mörda någon.

Tycker jag låter som en utomordentlig plan.